Photo: @nini.tjader.2013 |
Skrattar –
i allt finns livet och glädjen över livet
inte riktigt fattbart – det bara är så.
i allt finns livet och glädjen över livet
inte riktigt fattbart – det bara är så.
Sträcker en hand mot solen
känner den värmas – vet att handen lever.
Vandrar barfota över glödhet sand – vet att foten lever.
Arbetar, arbetar, arbetar – tills alla lemmar värker, pirrar av trötthet, svettas
– vet att kroppen lever.
Vänder ansiktet mot medmänniskan och ler,
ett leende som kommer långt inifrån;
uppfylld av känslan att vara levande.
Det finns i allting –
i blomman, ett med blomman,
i sanden, som silas mellan fingrarna,
det livgivande regnet,
– ett med naturen och sig själv.
Ingen plats för jäkt och stress – bara att leva
och det är skönt, livsglädje
– bara veta att man är levande.
(Skrivet av mig någon gång i början av 60-talet)
och det är skönt, livsglädje
– bara veta att man är levande.
(Skrivet av mig någon gång i början av 60-talet)
Foto: ©nini.tjader.2013 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar