Pumpa och squash

Här står pumpor och squash i egna krukor längs rabatten. Och i jorden längst bort. Foto: ©nini.tjader.2014

Pumpa och squash blommar nu och små, små frukter som kanske blir något börjar synas. Humlor och bin trängs inne i blommorna om förmiddagarna. Sen sluter sig blommorna efter att de har fått besök. Vissa blir fruktämnen, andra vissnar bara bort. Både pumporna och squashen är av sorter som är små och runda. Squashen är gul-grön. Pumporna kan bli upp till cirka 800 gram tunga. Illa nog om de som en av mina börjat klättra i spaljén tillsammans med klockrankan.

Knappt två månader från att första fröna började visa sig ovan jord har det tagit till blomning. Hur lång tid det tar för frukten att utvecklas har jag ingen aning om. Inte heller om de blir ätbara…

Det här är ett experiment och jag har aldrig tidigare försökt odla pumpa och/eller squash. Ett rätt roligt experiment faktiskt. Har nu lärt mig att de växer bäst en och en i kruka om man vattnar ordentligt. Pumpan måste ha någonstans att ta vägen eftersom den blir till långa slingor. Växer också bra direkt i jord om man vattnar ordentligt. Växer inte alls på baksidan av min uteplats oavsett vattning. För dålig jord där förmodligen eller konkurrens från jättekaprifolerna. Bäst fungerar pumporna. Dem sår jag nog också nästa år. Alla plantor har varsin liten skylt. Annars skulle jag inte veta vad som är pumpa eller squash trodde jag. Men nu vet jag ju att pumpan växer ut i långa slingor, men inte squashen. Blommor och blad skiljer sig något, men väldigt lite.

Platsen ovan är föresten en välsignelse denna soliga och jättevarma sommar. Det är skugga där på eftermiddagarna och jätteskönt att då vara där och läsa och fika. Dessutom har sommaren varit så extremt torr att gräset inte växer något vidare vilket är en fördel när pumpornas slingor växer ut i det och fäster sig i det gräs som ändå finns där. Måste göra något åt den här gräsmattan…

Fröna sattes 2014-05-21. Så här såg det ut 2014-05-29. Foto: ©nin.tjader.2014

Här har krukorna flyttat ut längs rabatten. 2014-07-09. Foto: ©nini.tjader.2014

En av pumporna bor ihop med en squash i samma kruka som klockrankan. Pumpan klättrar… 

Nu börjar det likna pumpa. Men ca 800 gram? Orkar den då hålla sig kvar i spaljén? 2014-07-31

Det kommer fler pumpa-blommor högre upp på spaljén. 2014-07-31

Pumpablomma med bi. bina och humlorna trängs ofta tillsammans där inne.

Squashen har liknande blommor som pumporna, men ingen frukt här. De på gräsmattan har dock några på G.

Hungerspelen

Foto:©nini.tjader.2014

I förra veckan läste jag ut tredje boken om Hungerspelen och hade då läst samtliga tre. På engelska. Böckerna är mycket bra. I alla fall på engelska. Hur den svenska översättningen är vet jag inte. Sträckläste faktiskt.

Sen såg jag DVD-erna för de två första böckerna. Eh… Film nummer ett var ganska dålig. Film nummer två var bättre. Men i båda fallen undrar jag hur någon som bara ser filmerna kan förstå vad de egentligen handlar om. Vad konflikterna är. Hur deras samhälle fungerade. Och hur de manipulerades tills det blev revolt. Allt det saknas i filmerna.

Böckerna är täta, spännande och välskrivna. Personporträtten riktigt bra. Läs böckerna. Men skippa filmerna.

Foto: ©nini.tjader.2014

Vad säger man?

Vid Nydalasjön i Umeå, september 2013. Foto: ©nini.tjader.2013

Vad säger man till en person som just fått beskedet att hon har max sex månader kvar att leva, troligen mindre?
Jag saknar ord.
Inget man säger kan bli bra.
Vad säger man?
Det går liksom inte att ta in…

Vi var grannar i cirka 16 år där jag bodde förut, och blev goda vänner med tiden. Vi fortsatte att regelbundet hålla kontakten efter att först jag flyttade och sen hon. Hon gick i tidig pension hösten 2012. Hon hade då köpt en nybyggd lägenhet i Umeå, som hon kommer ifrån, nära Nydalasjön, och planerade att göra periodiska jobbresor tillbaka till Stockholm för att tjäna extrapengar (hon jobbade inom sjukvården och är eftersökt arbetskraft). Hon såg fram emot pensioneringen. Hon har sina syskon i Umeå.

I mitten av november 2012 flyttade hon hem till Umeå. Veckan före jul 2012 var jag där och hälsade på. Hon hann göra två (eller var det tre?) jobbresor till Stockholm. I april 2013 fick hon diagnosen tjocktarmscancer efter att ha åkt in på sjukhus för extrem blodbrist. I juni opererades den och en decimeter eller så av tjocktarmen togs bort. Därefter har det varit behandling med cytostatika. Större delen av tiden intravenöst. Jag var uppe igen och hälsade på en vecka i början av september 2013. Bilderna här är från den vistelsen.

Under början av 2014 upptäcktes att cancern spritt sig till andra inre organ. En till, lite mindre operation. Mer cytostatika. Under senvåren 2014 såg man vid helkroppsröntgen att det inte hjälpt. Fler metastaser i andra delar av de inre organen. Fler komplikationer. Utan att gå in på detaljer så är hon nu på sjukhus och har varit där sen i tisdags. En slang har dragits ut för att inte det organ som tar hand om kroppens slaggprodukter ska lägga av (det har kommit i kläm där inne). I fredags fick hon beskedet om den tid hon har kvar. Just nu orkar hon inte prata om det.

Vad säger man? Hon har kämpat så och hållit ut bättre än de flesta under hela den här tiden. Vad tänker man när man får ett sånt besked och en bekräftelse på att det snart är kört? Vad kan omgivningen säga? Vi som är snuskigt friska kan ju inte sätta oss in i situationen hur gärna vi än vill.

Det är för många som drabbas av cancer idag. Jag tänker på en gammal kompis från 60-talet som återknöt kontakten med mig via FaceBook för cirka två år sen. Han gick bort i fredags (torsdags?). Enligt gemensamma vänner på FB i cancer. Och Ullas Feri. Och Armand.  Och en kvinna i min cirkelträningsgrupp (också tjocktarmscancer). För henne tog det totalt fem veckor. Och en väninna till min granne (också tjocktarmscancer). Där gick det väldigt fort.  Och min mamma (bröstcancer). Och min ex-kollega på näst sista jobbet vars dotter fick leukemi och var borta inom ett par veckor. Och Carin Mannheimer som inte ens visste att hon hade cancer förrän en dryg veckan innan hon gick bort (om man ska tro tidningarna). Det finns ett par överlevare också som tagit sig ut på andra sidan cancern (som det ser ut idag). Men de är inte många. Själv känner jag två.

FUCK CANCER som en del av mina vänner säger. Men vad säger man till personen som är drabbad? Att jag tänker på henne? Hjälper det?

PS. 2014-07-26
Monica gick bort idag den 2014-07-26 klockan 14:00. Hennes syster D. ringde mig om det idag, men jag hörde inte att det ringde och såg det inte förrän sent ikväll. Skulle tro att Monica tappade lusten att leva när hon fick beskedet angående hur lång/kort tid hon hade kvar att leva. Hon sms-ade ju mig från sjukhuset och skrev att det var väldigt tungt att få veta det. Nu slipper hon lida mer. Men det känns tomt. Ännu en som förlorat kampen mot cancern.

Monica, 2013-09-10 Foto: ©nini.tjader.2014

Bilden lånad från internet.

I rabatterna

Foto:©nini.tjader.2014

Nu har den slagit ut, stockrosen. Visade sig vara en rosa-lila variant, som jag inte minns att jag haft förut… Den är frösådd för två år sen från någon av de stockrosor som då blommade. Den blommar ju inte första året efter frösådd. Har väntat på att den ska slå ut så jag kunde få se vilken färg det skulle bli. Nu hoppas jag att de andra småplantorna överlever till nästa år och blommar då.

Foto:©nini.tjader.2014

I rabatten under mirabelleträdet har en röd rölleka tagit sig upp. Det roliga med den är att jag frösådde och förodlade röda röllekor för tre år sedan och sedan grävde ner dem i den här rabatten. Om det under åren kommit upp några har jag förmodligen rensat bort det i tron att det var ogräs… Den här lät jag vara kvar i år och till min förvåning blev den röd. De andra jag lämnat kvar är vita.

Foto: ©nini.tjader.2014

En annan blomma i rabatten under mirabelleträdet är den röda nejlikan. Förra sommaren bodde den i en kruka på uteplatsen. Sen sa grannen, Gustavs matte, att de är perenna. Vilket jag inte hade en aning om. Så jag grävde ned den i rabatten på förhösten. Den överlevde vintern och nu har blommorna slagit ut.

Foto:©nini.tjader.2014

Även den röda rudbeckian har slagit ut, den jag köpte på postorder, färdiguppväxt. Intressanta blomställningar. Häromdagen när det blåste lite för mycket fick den en pinne som blomstöd för att inte gå av. Förhoppningsvis blir de kraftigare och fler till nästa år.

Foto:©nini.tjader.2014

Jätteprästkragarna blommar fortfarande. Och de där små odjuren som äter på den… Förra året åt de på en stor solros. I år har jag inga solrosor så nu är det prästkragarna. Det lustiga med prästkragarna är att det inte verkar bekomma dem att bli ätna på. Tidigare var de fulla med bladlöss, nu dessa svarta kryp.

Foto:©nini.tjader,2014

Astilben är stor i år och den har spritt sig och blivit flera plantor. Från början var det en rosa och två vita. Särskilt den vita har spritt sig och blivit fler plantor. Astilben har precis slagit ut.

Foto:©nini.tjader.2014

Även hostorna (2 olika) och höstanemonerna (2 olika sorter) och rudbeckiorna (2 olika sorter) är stora i år. Blommor är på G på samtliga men inte riktigt där än.

Foto:©nini.tjader.2014

Kärleksörten ((3 plantor) på hörnet av uteplatsen är också större än de brukar vara. Blomställningarna är där men det dröjer nog en månad till, minst innan blommorna slår ut. I år är det heller inga kryp som ätit av dem (tack småfåglarna?). Under kärleksörten finns ett par små vita och rosa stenpartiväxter, saxifraga (den här rabatten är soligast och torrast så det är inte vilka växter som helst som trivs där), men just nu syns de knappt. De rosa blommar fortfarande. Annars ska de bara blomma i början på sommaren.

Till höger om stockrosen (som bara blir högre och högre) börjar de gula rudbeckiorna titta upp bakom blodfingerörten (potentilla atrosanguinea) som har röda blommor när den blommar. Den har blommat klart så jag har klippt av blomställningarna. Den gula rudbeckian blommar senare i sommar. Ovanför dem hänger en röd basilika som jag har för att glädja humlorna. Ser att jag måste flytta den soldrivna lyktan på hörnet som täckts av kärleksörterna…

I år är det verkligen lummigt där ute. Men en massa vattning innebär det förståss…

Nyskördat

Foto:©nini.tjader.2014

Så var det dags igen.
De röda vinbären är plockade och sköljda. 1,5 liter så långt. Det finns mycket kvar där ute på allmänningens buskar, så jag kanske plockar fler.
Just nu åker de bara in i frysen, som de är, inget socker.
Jag brukar ha dem i smoothies, eller på vaniljglass, eller i en bärkaka.

Foto: ©nini.tjader.2014

Äntligen ute

Foto: ©nini.tjader.2014

Äntligen har cykeln fått komma ut ur cykelskjulet! Igår var det premiär för i år… Lite sent kanske, men den är i varje fall ute. Dammade av den och pumpade hjulen. Tog en kort tur bort till Hemköp för att hämta ett paket. Och tillbaka igen. Ingen inoljning behövs i år. Gjorde det ordentligt förra året men använde den knappt då.

Det här är min tredje cykel genom livet. Eller fjärde egentligen, men en av dem använde jag aldrig.

Min första cykel, en blå Crescent, fick jag när jag fyllde 10 år. En flickcykel, flickstorlek. Använde den i många år. Oväxlad. Fotbroms. Den hängde med länge… Jag är ju inte så lång (160 cm), så flickstorleken (24" hjul har jag för mig att det var) fungerade för mig.

1984 köpte jag en grön damcykel. Oväxlad. Fotbroms. Den hängde med rätt länge den också.

1994 när jag var på Samos hyrde jag cykel. Med växlar. Blev helt frälst. Det gick ju att komma upp för backar med den… vilket gjorde att man kom längre än med en oväxlad.

Sen vann jag en mountainbike vid en webdesign-tävling hos Adobe. Den kom i ett platt paket och jag var tvungen att montera ihop den själv. Herr-modell. Ingen pakethållare. Ingen möjlighet att hänga korgar på (fel sorts styre). Jag fick ihop cykeln till slut. Och kom fram till att jag aldrig skulle kunna hantera på- och avstigningen på en herrcykel. Så jag sålde den till en kollegas man. Det var en märkescykel av känt märke.

För pengarna för den köpte jag min nuvarande cykel, en röd Ultra Citybike med 24 växlar. Ingen fotbroms, bara handbromsar. Den gamla gröna gav jag bort till en arbetskamrat som cyklade den till närmsta pendeltågsstation (Flemingsberg) från Vårby Gård för att sen ta den hem till Åkersberga (eller var det nu var han bodde). Sånt man blir tvungen till när man inte har tillgång till bil…

Jag gillar min röda Ultra med svarta korgar och svarta detaljer och 24 växlar. Det enda den inte är bra på är att svänga på liten radie. Jag cyklade mycket innan jag flyttade till Tumba, när jag bodde i Vårby Gård. Fram och tillbaka till Skärholmen eller Kungens Kurva var standard. Tumba är lite för backigt för att det ska vara inbjudande att cykla i närområdet. Men visst cyklar jag. Ibland. Men då får jag räkna med att det blir svår uppförsbacke åt något håll… Målet varje år är att cykla mer…

Foto: ©nini.tjader.2014

Hummus (kikärtsröra)

Bilden lånad från internet.

Jag lärde mig äta hummus när jag bodde i Israel. Jag älskar hummus (kikärtsröra). Som tillbehör till grillat kött eller fisk, eller som ensamrätt, förrätt, där man äter den med ett pita-bröd, eller ihop med en grönsallad. Eller använd den som dip och doppa i färska grönsaker. Toppa med myntablad eller persilja och varför inte ett par svarta oliver och pudra över cayennepeppar.

De färdiga varianter man numer kan köpa i de flesta matvarubutiker smakar inte riktigt så som jag vill att de ska göra. Därför har jag samlat ett antal recept över åren för att göra själv. Kolla även in Mamalenas bloggs recept på humous.

Hummus be tahini (kikärtsröra)

Ingredienser

125 g torkade kikärtor, blötlagda över natten
2 pressade vitlöksklyftor
1 1/4 – 1 1/2 dl tahini
2-3 citroner

Till serveringen:

lite olivolja
paprikakrydda (ska vara stark)
pitabröd

Den här blandningen av kikärter och tahini är mycket proteinrik och en utsökt rätt för vegetarianer som inte äter annan proteinrik mat.

Koka ärterna så här:

Kikärterna kan skalas antingen före eller efter kokningen. Kokning: Lägg i kastrull och täck med kallt vatten. Koka upp och låt sjuda under lock tills de är mjuka, ca 1 1/2 - 2 1/2 timme. Skumma ytan då och då och fyll på med vatten. Lägg gärna små skalade lökar och ett lagerblad i kastrullen. När ärterna är mjuka slår du av vattnet - om du inte ska ha dem till just Hummus för då ska du spara kokvattnet - och använder dem till vad du önskar.

Tryck ärterna genom ett såll så att alla skal avlägsnas. Du kan också använda matberedare och tillsätta den nödvändiga mängden sparad kokvätska. Spara några hela kikärtor till garneringen.

Tillsätt pressad vitlök, 1 1/4 dl tahini och saften från två citroner. Smaka av och justera smaken med mer tahini och citron om det behövs.

Häll röran över ett grunt serveringsfat. Jämna till ytan med hjälp av baksidan på en sked och häll lite olivolja i mitten. Dofta över med lite paprikakrydda och garnera med de hela kokta kikärtorna. (I Israel har man också klippt slätbladig persilja ovanpå). Servera med pitabröd.

Receptet ovan kommer från boken Det orientaliska köket, Alhambras gastronomiska serie, förf. Jane Aspinwall och Ann Kilgour, ISBN 91 87680 10 6, tryckt 1989.

Kikärtskräm med sesamsås (Hummus bi Tahini)

Ingredienser:

3 dl kikärter
1 1/2 dl sesamolja (tahini)
2 1/4 dl citronsaft
1 1/2 tsk salt
5 vitlöksklyftor
2 msk grovhackad persilja

Gör så här:

Lägg kikärterna i blöt över natten i vatten tillsatt med 1 tsk salt, skölj och koka dem i nytt vatten tills de är mjuka. Koktid ca 2 tim, i tryckkokare 20 min. Passera ärterna eller kör dem i en mixer. Tillsätt sesamolja och citronsaft och slutligen viklöksklyftorna krossade tillsammans med salt. Purén måste vara tjock och simmig. Är den för fast, tillsätter man lite vatten. Man häller hummus i en flat skål, plattar till ytan och gör en fördjupning i mitten i vilken man häller lite sesamolja, beströr med grovhackad persilja och garnerar till slut med några hela kokta kikärtor. Kyl rätten före serveringen.

(Från Lätt och läckert från Orienten, 1970)

By the way - sesamolja, eller tahini, behöver man numer inte göra själv - det finns färdig att köpa i alla invandrarbutiker - i all fall i mina trakter där vi till och med har det på ICA...

Hummus bi Tahini (Kall kikärt- och vitlökspuré)

ca 6 dl

Ingredienser

3 1/4 dl torkade kikärtor (garbanzos) eller 1/2 liter avrunna, sköljda konserverade kikärter + 1 1/2 - 2 1/2 dl kallt vatten
2 tsk salt
3 medelstora vitlöksklyftor, skalade och finhackade
1/2 dl nypressad citronsaft
2 1/2 dl taratoor-sås (se separat recept)

Gör så här:

Använder man torkade kikärtor måste man börja en dag i förväg, blötläggning etc i minst 12 timmar. sen kokning, se ovan. Låt rinna av och spar kokspadet.

Mosa vitlöken i en liten skål. Tillsätt ärterna och 1 1/4 dl av det sparade kokspadet eller vatten och mosa dem kraftigt till jämn puré.

Vispa ner citronsaften ett par matskedar i taget. Häll under omrörning i taratoor (se separat recept) i en tunn stråle och vispa blandningen jämn. Om det behövs tillsätt mer vatten eller kokspad. Servera som ovan.

Receptet ovan från Mellersta Österns kök (1969)

Hoummous sallad (kikärtspuré)

blötläggning etc som ovan samt kokning av kikärtorna.
till 4-6 personer

Ingredienser

3 dl kikärtor blötlagda över natten, minst 12 timmar
ca 1/2 tsk bikarbonat
1 - 3 msk nypressad citron
2 pressade vitlöksklyftor
1 - 1 1/2 dl tehina

till dekoration
2 - 3 msk olivolja
1 msk finhackad persilja
10 - 20 svarta oliver (kan uteslutas)
5 - 10 st kokta hela kikärtor (kan uteslutas)
ca 1 msk paprikapulver

I övrigt som ovan

Receptet från Orientalisk mat (ICA förlaget, 1992) ISBN 91-534-1453-5

Och så receptet som står på paketet till ICAs Kikärtor

4 portioner

Ingredienser

1 förpackning ICAs kikärtor (380g)

3 vitlöksklyftor

1/2 tsk salt

1-2 msk citronjuice

1/2 dl vatten

4 msk tahini (sesampasta)

2 - 3 krm spiskummin

2 - 3 krm svartpeppar

olivolja

myntablad

Gör så här:

Häll av och skölj kikärtorna under rinnande vatten.

Skala och grovhacka 3 vitlöks lyfotr.

Mixa kikärtorna i en matberedare med 1/2 tsk salt, 1-2 msk citronjuice, 1/2 dl vatten och vitlöken till en slät konsistens.

Tillsätt 4 msk tahini (sesampasta), 2-3 krm spiskummin, 2-3 krm svartpeppar och mixa ytterligare någon minut.

Tillsätt ev. några matskedar vatten om röran känns för tjock.

Lägg upp i en skål, ringla över olivolja och garnera med myntablad.

Solsängen nästa

Veckohandling klar.
31 grader varmt. Sol. Liten bris. Mirabelleträdet svettas…
Nä nu gör jag inget annat än går ut hit och läser klart The Mockingjay. I halvskuggan.
Med en rabarberdricka full med isbitar och en glass-strut med vanilj-choklad-glass i.

Foto: ©nini.tjader.2014

Utet

Det här har jag direkt utanför dörren från mitt vardagsrum. Uteplats i marknivå. Här tillbringar jag mycket tid så här års. De två stolarna (frå¨n Ikea) är det flera års åldersskillnad mellan – vilket är omöjligt att se. Den ena köpte jag förra gången Ikea hade den i sitt sortiment, den andra när modellen återkom i sortimentet för drygt två år sedan. De har stått ute i ur och skur och snö året om i många år utan skydd. Det går inte att se på dem. Och det är omöjligt att se vilken stol som är den äldre. Det kallar jag bra kvalitet. Utemattorna är i år från Indiska.

Härifrån går man direkt ut i grönskan.

Åt andra hållet en sittplats till och pelargonväggen med pumpa och squash under. Just nu har pelargonerna inga blommor men de är på g. Första omgången pelargonblommor är överblommade. Men det är fullt med knopp på samtliga.

Den vita femtungan uppe till höger är fantastiskt och klätterväxten, en cobea/klockranka växer fint trots att jag "lagade" den längst ner med maskeringstejp där den gick av på vägen hem efter inköp.

Jag brukar ha dyna och kuddar på den svarta bänken (köpt från Ikea för cirka fyra år sedan), men när jag tog de här fotona hade jag precis bättrat på färgen på den på ett par ställen, så dynorna kunde inte vara på just då. Dessutom åker dyna och kuddar alltid in över natten eftersom jag inte vill utsätta dem för traktens katter.

På räcket till uteplatsen hänger tre lådor med röda petunior. Och på hörnet av planket, mina två största kaprifoler.

Och här är fat- och krukförrådet. Den här hyllan från Ikea har stått utomhus året runt i ur och skur och snö i åtskilliga år vid det här lagt. Och den klarar det. Över vintern har jag presenning över för att inte få snö i alla krukor och fat. Tomat och gula penséer ovanpå.

Stenarna på bordet nedan använder jag för att hålla fast tidningar och annat läsbart när det blåser. Växterna flyttar runt beroende på om jag behöver använda bordet eller inte.

Det här är entren till uteplatsen utifrån. Här syns den gula kaprifolen på hörnet till räcket. Den planterade jag förra året och i år blommade den för första gången med stora, gula blommor. På grinden hänger en gammal cykelkorg där jag lägger diverse strilmunstycken till vattenkannor, munstycke till vattenslang etc.

Det här är mitt vardagsrumsfönster. Till vänster om det dörren in. Ryggstödet till min svarta bänk fungerar även för att ställa ifrån sig kaffekoppar, växer etc. Sitter man på svarta bänken är man under tak från grannbalkongen ovanför.

Jag gillar min uteplats. Enda nackdelen är att det inte finns något vattenuttag på den här sidan av huset. Jag måste dra slangen rakt igenom vardagsrummet in i badrummet för slangvattning… opraktiskt. När slangen inte används bor den under den svarta plaststolen i bortre hörnet av uteplatsen.

All bilder är ©nini.tjader.2014.

Snabbfräst kycklinglever

Bilden lånad från internet

Förutsätter att du gillar kycklinglever förståss…

Ingredienser

1 pkt djupfryst kycklinglever

Skivade champinjoner (burk eller färska)

Lök

Olivolja

Salt/svartpeppar

Vitt matlagningsvin (kan uteslutas)

Persilja (helst slätbladig)

salvia

timjan (och/eller rosmarin)

Gör så här

Tina och putsa bort hinnor på kycklinglevern och skär den i mindre bitar.

Fräs de skivade champinjonerna i torr stekpanna tills vattnet försvunnit.

Häll i olivolja.

Häll i den hackade löken (ca 1 stor) och fräs med champinjonerna.

När det börjar se klart ut lägg i kycklinglevern som skall vara skuren i mindre bitar.

Rör om.

Fräs alltihop tills levern fått färg och verkar genomstekt (går ganska snabbt).

Salta och svartpeppra.

Häll över RIKLIGT med finfördelad salva och timjan och/eller rosmarin och till sist RIKLIGT med hackad persilja.

(Häll över ca 1 dl vitt matlagningsvin och rör om).

Låt fräsa ihop lite.

Servera genast med kokt ris eller pasta. Tomater är gott till.

Går att ha riven parmesan över om man vill (om man äter den till pasta). Går lika bra utan.

I originalreceptet mixade de ihop alltihop i mixer och åt det sedan på bröd, ungefär som bredbar leverpastej.

Sett på TV i ett brittiskt reportage från en fabrik där en italiensk kock lagade maten.

Inte bara grönt

Det vilda hörnet. Foto: ©nini.tjader.2014

Det är inte bara grönsaker och kryddor i trädgården – som faktiskt är ganska liten, långsträckt, och inklämd mellan bullerstaketet och delvis min uteplats. Ena hörnet av den delar jag med grannen och vi har en del buskar gemensamt, som röda krusbär, svarta vinbär, hallon, en odlingskrage med två sorters rabarber. Vi har också ett mirabelleträd gemensamt, vars frukter blir fantastiskt god marmelad/sylt. Det har mycket bär vartannat år. I år blir det ganske lite frukt på det.

Ovan är en litet vildvuxet hörn, under mirabelleträdet, vars övre vänstra del har våra röda krusbär (snart färdiga att äta). Dessutom finns där kärringtand, vild timjan (som börjar blomma nu), jätteblåklockor, små blåklockor, prästkragar, några gula höga blommor, rölleka, lin (kastade ut en näve linfrö härom året för att se vad som skulle hända – kommer tillbaka varje år), och en del annat som jag inte vet vad det heter.

Jätteblåklocka. Foto: ©nini.tjader.2014

Var blåklockorna kom ifrån vet jag inte. Det är första året vi har dem.

Röda krusbär. Foto: ©nini.tjader.2014

Liten blomma av nejliksläktet. Foto: ©nini.tjader.2014

Den här lilla cerisa blomman av nejliksläktet är också en ny bekantskap som invandrat till det vilda hörnet av trädgården. Via min trädgårdsgrupp på FaceBook fick jag veta att den heter dianthus myrtinervius, eller Albanian Pink. Tydligen en liten perenn alpväxt. Söt är den. Liten, men syns bra i gräset med sin lysande färg.

Vild timjan. Foto: ©nini.tjader.2014

Den vilda timjan tuvan blir större för varje år och växer alldeles bredvid krusbären.

Mormors glasögon. Foto: ©nini.tjader.2014

Och den här lilla fina blå som blommar överallt just nu heter faktiskt Mormors glasögon. Jag trodde det var något vi hittade på när jag var liten, men efter koll med trädgårdsgruppen på FaceBook fick jag det bekräftat att den faktiskt heter så. Den heter också Teveronika, eller Veronica chamaedrys.

Liten vit perenn. Foto: ©nini.tjader.2014

Och så har jag den här vita blomman som jag inte lyckats ta reda på vad den heter. Vad heter den? Det är en jättevanlig perenn, växer i tuvor, sprider sig gärna i rabatten. Bladen är små och grågröna, stjälkarna grågröna. Just den här kom ursprungligen från en av bostadsrättsföreningens rabatter. Vi grävde upp allt som fanns i dem och gjorde om dem från början till mer lättskötta planteringar och då gavs medlemmarna chansen att ta hand om det som skulle bort. Men vad heter den? Den växer i vårt fall som en liten undre krans runt våra blåklint (som kommer från samma plantering). Om någon vet vad den heter så berätta det gärna för mig. (Nej, det är inte en mandelblomma även om den är snarlik).

Och gräset är i år inte grönt… det är brungult och det är kruttorrt trots att det faktiskt har regnat ett par gånger den senaste tiden. Tydligen inte tillräckligt mycket. Där det ser grönt ut är det för att det växer annat än gräs just där…

Självförsörjande

Romansallad foto:©nini.tjader.2014

Nu är jag nästan självförsörjande på grönt. Exempelvis romansallad. Den ser nu ut ungefär som den man köper i snabbköpet. Lite till först för den växa så den blir lite kraftigare. Den är lite skör än och smakar inte spå mycket. Men jag har börjat använda den.

Mangolden (i mitten) och salladsärtorna är på god väg. Sedan jag tog den här bilden häromdagen har salladsärtorna vuxit med ytterligare cirka 20 cm… Men de har inte blommat än vilket är en förutsättning för att det ska bli ärtor. Det har nog helt enkelt varit lite för kallt och grått än.

Ruccolan har också uppnått plockstorlek och är jättegod. Borde påbörja en ny frösådd i en ny kruka…och börja äta mer av den här.

Rosmarinen är köpt färdiguppväxt. Gillar att ha färsk rosmarin att ha på exempelvis lammkotletter eller liknande. Den står lite åt sidan på ett ställe där regn inte når den. Den gillar att vara torr.

Fick också äntligen tag på rätt sorts cocktailtomat för en vecka sedan. Inga tomater än på den, men gott om blommor som står och väntar på bättre tider. Det vill säga sol och värme och insektsbesök på blommorna. En liten tomat är på G. Det här är tredje året jag köper just den här sortens cocktailtomat. Den är god och snäll – förutsatt att den får gott om vatten och inte blir torr – och får massor av tomater hela säsongen. Den heter Florida Petit. Och krukan kan man sen ha nästa år och fröså ruccola i… Hittade den hos Hornbach. De plantor som ICA haft en längre tid är inte alls lika bra.

Tre sorters timjan. Citrontimjan, backtimjan och vild timjan.

Och marockansk mynta. Sen finns det också gräslök och slätbladig persilja. Persiljan står till vänster om myntan. Gräslöken på ett helt annat ställe. Och glömde nästan min jättebuske med övervintrad oregano… Den bor i en kruka över sommaren. Blommar snart. Folk brukar säga att man ska klippa bort blommorna. Men det gör inte jag. Humlorna och bina älskar dem och det går lika bra att ha med blommorna som bladen i sallader. Och sedan när man torkar den för vinterns behov funkar blommorna också precis lika bra som bladen.

Samtliga bilder, foto ©nini.tjader.2014