Hur tänkte snöröjarna här?

Snöpinnar… Foto. ©nini.tjader.2016

Igår gick jag runt i området för att ta en del miljöbilder för föreningens räkning till vår välkomst-broschyr som jag håller på och omarbetar.
Då råkade jag på det här ovan.
Under de kullvälta snöpinnarna (ja jag vet att det inte heter snöpinnar det heter rågångsstolpar) finns en i höstas nyanlagd plantering, med helt nya buskar.
Snöpinnarna stod där för att snöröjarna INTE skulle ploga just precis där.
Så var ligger snön? Jo, precis där…
För övrigt nästan den enda snöhög som finns kvar i området.
Trist är bara förnamnet.
Om planteringen överlever det är en öppen fråga.

Konstaterade också att en av skyltarna  i slutet av området lossnat och fallit till marken. Till och med fästet ligger där på marken. Styrelsen är meddelad och förhoppningsvis känner någon för att åtgärda det. Just de där skyltarna är viktiga för att hundar inte ska rastas inne i området.

Fallen skylt. Foto:©nini.tjader.2016

I övrigt kan jag rapportera att fåglarna sjunger som galningar och tror att våren är på G.

Fåglar i trädet mittemot. Foto. ©nini.tjader.2016

Chicken Curry

Bilden lånad från Internet.

Ingredienser

1 kyckling (ca 1 kg)
2 msk olja (OBS ej olivolja, det blir fel)
1 – 2 hackade vitlöksklyftor
1 medelstor gul lök
1 1/2 tsk mald eller riven ingefära
1 1/2 msk koriander (kan uteslutas eller ersättas med persilja)
1 tsk chilipulver (el 2 krm cayennepeppar)
2 krm kryddnejlika
2 krm kanel
ca 2 msk currypulver (gärna starkare sort)
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 – 3 msk mango chutney
ca 2 1/2 dl yoghurt (ta helst matlagningsyoghurt)

Tillagning

Dela kycklingen i bitar.
Skala och hacka lök och vitlök.
Hetta upp oljan i en gryta och fräs lök, vitlök och alla kryddor tills löken börjar bli mjuk.
Lägg i kycklingbitarna och vänd dem runt i kryddorna.
Tillsätt salt, peppar, mango chutney och yoghurt. Koka under lock på svag värme ca 30 - 40 minuter.
Rör om då och då.

Servera med ris, gärna gulfärgat av 1 tsk gurkmeja i kokvattnet.

Vännen Gustav, grannens hankatt

Gustav på min soffa. Foto: ©nini.tjader.2016

Nu var det väl ett tag sen jag lade upp bilder på vännen Gustav här, eller hur?
Gustav är grannens hankatt, snart 11 år. Han kommer och går hos mig. Gillar att vara här i några timmar och ta igen sig. Är dörren till uteplatsen öppen – vilket bara är korta stunder den här tiden på året – så kommer han. Antingen ligger han på soffan.

Gustav i sin favoritfotölj. Foto: ©nini.tjader.2016

Eller så ligger han i sin favoritfotölj hos mig.

Gustav på mina ben. Foto: ©nini.tjader.2016

Mina ben går också bra om jag sitter i soffan. (Bilden tagen med min iPad).
Gustav är nog den mest sällskapssjuka och keliga katt jag känt. Och pratsam om man pratar med honom.

Gustav på tangentbordet. Foto: ©nini.tjader.2016

Sitter jag vid datorn händer det att han tycker att han ska sitta i knät. Det blir svårt att göra det man vill göra då…

Alice i Gustavs fotölj hos mig. Foto: ©nini.tjader.2015

En gång kom Gustavs sambo Alice in till mig och lade sig i hans fotölj hos mig… Det var inte populärt. Gustav blev sur…

Gustav och Alice hemma hos sig på sin uteplats. Foto: ©nini.tjader.2016

Men ibland är de sams och sover i samma stol, tillsammans.

Gustav på räcket på sin uteplats. Foto: ©nini.tjader.2015

Att ligga på räcket på sin uteplats gillar han. Ofta med benen på var sida om räcket, men inte just här. Här ser han tjock ut. Han är inte tjock. Har bara en massa hår.

Gustav i korgstolen i sovrummet. Foto: ©nini.tjader.2015

Korgstolen i mitt sovrum är också en populär plats att sova på.

Må han leva länge.

Gustav i gräset sommaren 2015., spanande på fåglar Foto: ©nini.tjader.2015

Ett lila tillägg i köksfönstret

Lila och lila i köksfönstret. Foto: ©nini.tjader.2016

Häromdagen gjorde jag en liten förändring i mitt ena köksfönster. Det här är fönstret som vätter mot söder och det var en solig dag då jag tog bilden. Mer om vad jag har i mina köksfönster hittar du här.

Ny växt i fönstret. Foto: ©nini.tjader.2016

Växten kommer från mitt andra köksfönster där den bodde i en av de två IKEA-amplarna jag har där. Den hade blivit för stor för den ampeln och tappat ett par slingor som jag därefter haft i ett glas med vatten så de skulle få rötter. Det här är huvudplantan som behövde en större kruka och en egen ampel. Ampeln köpte jag på Plantagen i förra veckan. Skulle egentligen behövt en något vidare ampel, men det är svårt att hitta större storlekar på amplar.

Växten kallas "vandrande jude" av någon anledning. Om man nu inte längre kan kalla blodapelsiner för blodapelsiner och blodgrape för blodgrape utan de måste heta röd grape etc., varför kan man då kalla en växt för "vandrande jude"? Det latinska namnet är tradescantia. Den finns i flera olika sorter och färger.

En del har grönrandiga blad, andra lila-randiga som den här. Jag har även en grön-randig tradescantia, som också behöver planteras om inom kort. Den lila ovan blommar med klarblå små blommor som bryter av mot det lila. Köpte den på IKEA förra året för att ha i BITTERGURKA ampel. De avfallna slingorna fick en egen kruka som fortsatt står i min två-vånings ampel.

Söderfönstret i köket. Foto: ©nini.tjader.2016

Det enda fönster där ampeln fick rum var söderfönstret i köket.

Söderfönstret i köket. Foto: ©nini.tjader.2016

Jag är nöjd med resultatet. Den gör sig fint där inramad av den stora, slingrande philodendron som ramar in det fönstret. Att en av orkidéerna i det fönstret har fullt med ljuslila blommor just nu förstärker bara intrycket.

Den sista amaryllisen. Foto: ©nini.tjader.2016

Här ser man också den sista amaryllisen. Kom dessvärre åt den när jag höll på och fotograferade.

Fallen amaryllisblomma. Foto: ©nini.tjader.2016

Då föll den ena blomman helt enkelt av. Då tog jag bort hela krukan och kastade lökarna. Slut på amaryllis för den här gången.

Fallen skönhet. Foto. ©nini.tjader.2016

Äppelchutney

Äppelchutney under kokning. Foto: ©nini.tjader.2016

Häromdagen hade jag två stora skrynkliga äpplen som jag inte ville äta rakt av. Inget fel på dem i övrigt. Inhandlade ett par äpplen till, dels för att två äpplen var för lite för att göra något med, och för att jag ville ha färska äpplen att äta rakt av.

Av de två stora skrynkliga äpplena + ett av de nya (som visade sig ha fått en smäll och inte var så fint när jag skalade det) gjorde jag en äppelchutney av (att avätas till kötträtter, grillad hamburger eller fläskkarré exempelvis).

Jag gjorde halv sats. Receptet är för hel sats.

Ingredienser

1 kilo äpplen

1-2 gula lökar

2 dl vinäger (jag tog vitvinsvinäger)

5 dl socker

1 dl russin

1 msk senapskorn (bruna)

1 bit ingefära

2 krossade vitlöksklyftor

(3 msk curry)

Rengjorda burkar att hälla chutney i. Foto: ©nini.tjader.2016

Gör så här

• Skala löken och grovhacka den.

• Skala äpplen och kärna ur dem och skär dem i klyftor eller bitar.

• Lägg äpplen, lök vinäger och socker i en kastrull och koka försiktigt upp alltsammans.

• Krydda med ingefära (riv ner ingefäran i kastrullen), senapskorn, krossad vitlök, och eventuellt curry.

• Koka alltsammans tills sockret smält och äpplena mosat sig. Rör om då och då.

• Rengör burkar och häll ner chutneyn i dem och tillslut när det svalnat något.

• Förvara i kylskåp med stängt lock.

Färdig äppelchutney. Foto: ©nini.tjader.2016

TBT Skridskor, skidor och snö

Skridskoåkning utanför Södermalmsskolan 1952. Foto: @oskar.tjäder.1952

[TBT Throw Back Thursday]

Folk tjatar så om skridskoåkning och skidåkning. Och de verkligen längtar efter att göra det.

Var gång skridskoåkning nämns kommer jag ihåg den här bilden ovan. Den är från 1952 och jag var nio år gammal. Bilden är tagen av min pappa. Skridskorna var en skena med remmar som man satte fast på sina pjäxor. Den tidens pjäxor. Konståkningsskridskor fanns inte riktigt än (vad jag minns).
Jag kunde aldrig åka skridskor förrän jag fick ett par begagnade konståkningsskridskor några år senare. Först då fick jag stöd för vristerna så det i alla fall gick att åka framåt (och bakåt) och eventuellt svänga. Mina vrister betedde sig som ovan hela tiden. Och som syns på byxorna ramlade jag ganska ofta.

Jag hatade att åka skridskor. Även med konståkningsskridskor. Men man var ju tvungen att göra det för alla andra gjorde det. Vad gör annars ett barn som inte gillar vinteraktiviteter?

Skidåkning i Tanto 1951. Foto: ©oskar.tjäder.1951

Skidåkning gillade jag inte heller. Närmsta skidbacke – vi bodde på Södermalm, vid Mariatorget (som då hette Adolf Fredriks Torg) – fanns i Tantolunden. Det var INTE roligt att åka skidor. Mest föll jag… Minns den där mössan. Den var av något slags riktigt stelt skinn…

Jag gillade inte snö och vinter då. Och inte skidåkning eller skridskoåkning heller. Vi tvingades ut på bådadera av skolan då och då. Det var pest och pina var gång.

Jag gillar fortfarande varken skridskoåkning eller skidåkning eller snö och vinter. Snö är bara fint på bild.

I snön i Tantolunden 1951. Foto ©oskar.tjäder.1951

[Det här var första testet av att scanna med min HP skrivares scanning funktioner. Inga kontroller för slutresultatet precis. Där får man ta till Photoshop. Men ganska smidigt och någorlunda acceptabelt resultat. Normalt scannar jag med min gamla Canon scanner och mjukvaran VueScan. Betydligt mer kontroll där. Originalbilderna är i storlek 9x6,2 cm och förstorade vid scanning och i Camera Raw via Photoshop.]

Ordna, sortera, kasta ut

Innehållet från lådan. Foto: ©nini.tjader.2016

Nu på morgonen kom jag mig äntligen för att tömma understa skåp-lådan för att jag behövde göra rent i den. Det kom ut en massa rågmjöl i botten av lådan för ett bra tag sen. Det har irriterat mig sen dess och behövde åtgärdas. Dvs att få bort det utspridda rågmjölet.

Den tömda lådan. Foto: ©nini.tjader.20161

Fantastiskt hur mycket som ryms i en sån låda. Låd-plasten i botten är nu diskad och är på tork i badrummet.

När ändå allt innehåll var ute kollade jag bäst före datum på en del produkter. Gjorde ett fynd där i lådan. Snabb-bitsocker… Finns fortfarande sånt att köpa? Musei-föremål tyckte grannen via FaceBook, när jag lade upp en bild på det där. Men jo, produkten finns fortfarande.

Snabb-bitsocker. Foto: ©nini.tjader.2016

Kollade bäst före datum. Det är 15 december 1970! Dags att kasta? Kastar man det (utan kartong) i så fall i matavfallet? Blir bitsocker dåligt? I så fall på vilket sätt?

Sockerfynd. Foto. ©nini.tjader.2016

Ett annat fynd är en glasburk med pärlsocker. Jag tror det är lika gammalt som bit-sockret. Men pärlsockret använde jag faktiskt nyligen på en kaka jag bakade. Märkte inget fel på det… Det har stått dammfritt och torrt i stängd glasburk sen ... ja när det nu kan ha varit.

Allvarligt talat, hur länge håller socker?

Var också och grävde i ett annat skåp eftersom jag behövde kolla om jag hade kardemummafrön eller inte (ska in i en rabarberkaka senare idag). Kollade då en del påsar där också.

Kryddpåsar. Foto: ©nini.tjader.2016

Oöppnade, men de har stått i skåpet i "evigheter". Så kollade bäst före datum på dem.

Bäst före… Foto: ©nini.tjader.2016

Datumen visade sig vara mellan 2003 och 2009 i bäst före. Jag vet att kryddor kan bli gamla, tappa smak, smaka illa etc. om de är för gamla. Så de här påsarna går i soporna.

Måste nog gå igenom vad jag har i kylskåpet också… Det går säkert att göra museimässiga fynd även där.

Överallt nu för tiden skrivs det och talas det om att ordan, rensa ut, kasta bort, sortera, ge bort… Det finns listor att gå efter och filosofier för hur man ska gå till väga. Blev igår via P4 Radio Stockholm tipsad om en blog om förvaring, Förvaringsdrottningen. De intervjuade henne som driver den med anledning av att hon kommer ut med en bok om förvaring i dagarna. Tog en snabbtitt på hennes blogg. Verkar vettig. Många bra råd. Ska titta mer noggrant på det snart.

Sortera ut, kasta och ge bort gör jag konstant. Det finns liksom inget slut på det…
Men kan socker verkligen bli gammalt?

Ordnad låda. Foto: ©nini.tjader.2016

Gamla dukar

Bilden lånad från Pinterest.

För ett tag sen såg jag plötsligt ovan bild på Pinterest. Det fanns en viss igenkänning i den. Våren 2014 skrev jag om mina ärvda gamla broderade linnedukar i min engelska blog. Där finns även bilder på alla de jag själv har i skåpen.

Jag skrev också om "Vad gör man med gamla dukar" i slutet av april 2014. Det undrar jag fortfarande… Blev påmind om det för att jag sett i statistiken över den här bloggen att det inlägget rönt ett visst intresse på sistone.

Mina gamla broderade linnedukar och de andra linnedukarna ligger fortfarande i skåpen och samlar damm. Inte kan man väl rensa ut såna? Det verkar inte finnas någon som helst marknad för dem tyvärr.

Mönstret till den här är ritat av min pappa. Den är broderad av min farmor. Foto: ©nini.tjader.2014

Sånt man får i brevlådan

Scannad från lapp i brevlådan.

Ibland får man konstiga meddelanden i brevlådan.
Som det här ovan till exempel.
Varje gång jag ser något sånt här så undrar jag om det verkligen är någon som nappar på det här. Om det kan löna sig att driva den här sortens verksamheter?
Går folk verkligen på sånt här?

I övrigt har vi äntligen fått nya, svarta, låsbara brevlådor. Det tog "bara" två år för föreningen att få ändan ur efter beslut på stämma. I veckan som gick monterades de. Snygga. Enhetligt och fint. De tidigare gick inte att låsa och vi hade i vår port två olika sorters, de gröna som tillfälligt står på golvet. Jag har tagit hand om min gamla gröna (samma sort som den längst till vänster vid snöskyffeln). Tänker sätta upp den utomhus på uteplatsen och förvara små trädgårdsverktyg i den. Då blir de inte rostiga. Varm post får vi alltid eftersom brevlådorna sitter precis ovanför elementet.

Tyvärr behöver man ha låsbara brevlådor nu för tiden för att inte riskera att bli av med sin post/få identiteten stulen/ och/eller att någon går och kollar vad man får för post och varifrån.

Våra nya brevlådor i porten. Foto: ©nini.tjader.2016

Potatissoppa

Potatissoppa. Foto: ©nini.tjader.2016

Ingredienser

600 g potatis

1 purjolök

2 gula lökar

1 L vatten

2 msk grönsaksfond

2 dl créme fraiche

salt

svartpeppar

1 msk matolja (rapsolja eller olivolja)

persilja

Gör så här

1. Skala potatisen och skär den i små bitar

2. Skiva purjolöken

3. Skala och skär löken i smindre bitar

4. Hetta upp matolja i en kastrull och lägg ner grönsakerna. Fräs på medelvärme i ca 5 minuter. Rör hela tiden så inget bränner fast.

5. Häll på vatten och fond.

6. Låt allt koka i ca 15 minuter.

7. Mixa soppan med en stavmixer tills den är slät.

8. Blanda i créme fraichen och smaka av med salt och peppar.

9. Strö över hackad persilja.

Servera med ett gott bröd.

Ny halsduk av återanvänt garn

Min nya halsduk. Foto: ©nini.tjader.2016

Nu har jag stickat igen. Efter att vad som kändes som en evighet ha repat upp en gammal tröja i något slags ull-mohair-garn så har jag nu stickat en ny halsduk av det. Det tog en evighet att repa upp den gamla tröjan eftersom det här luddiga garnet hela tiden fastnade i sig själv. Och gick av. Så det blev många kortare bitar av det. Jag har mycket mer garn kvar efter att ha stickat min nya halsduk, men vet just nu inte vad det ska bli av det.

Min nya halsduk. Foto: ©nini.tjader.2016

Jag stickade med ganska tjocka stickor, nr 7, till det tunna och luddiga garnet. Jag ville ju ha mycket luft i den färdiga halsduken. Meningen är att den ska vikas in på mitten så man får beräkna antalet maskor efter hur hög man vill att den färdiga halsduken ska bli när man vikt in den på hälften.

Min nya halsduk. Foto: ©nini.tjader.2016

På bilden ser det ut som om den är ihopknäppt där knapparna är, men så är det inte. Den är ihopsydd på den ledden och knapparna är påsydda och har inga knapphål.

Min nya halsduk. Foto: ©nini.tjader.2015

Lite konstig bild det här, men den visar hur den ser ut i profil och baktill när man har den på sig. Tog den via badrumsspegeln vars fäste också kom med i bild.

Min nya halsduk. Foto: @nini.tjader.2016

Meningen är att man ska kunna försvinna in i den och bli varm av den i och med att den håller luft i den lösa stickningen och att den är dubbel. Om man känner behov av att dra upp den över huvudet så går det också. Personligen hatar jag verkligen att ha någonting på huvudet. Jag brukar nöja mig med huvan på min vinterjacka.

Inspirationen till den fick jag från en halsduk jag såg på "tantmässan" i Älvsjö i höstas. Bild nedan. Jag tror den hade knapphål för knapparna. Jag minns tyvärr inte vilket företag som saluförde det här garn-kitet. Den är inte heller lika "hög" som min och kan alltså inte vikas dubbel på det sättet. Däremot kan man ju göra den riktigt lång istället så den kan viras ett par varv runt halsen.

I båda fallen krävs ett garn som inte kliar…

Halsvärmare på mässan. Foto: ©nini.tjader.2015

Ögonblicksbilder

Här sitter jag dagligen… Foto: ©nini.tjader.2015

Här, ovan, sitter jag varje dag när jag skriver mina blogginlägg och i övrigt gör något på min stora dator. I ett litet utrymme mellan första hallen och köket. Det här är i hall nummer två, som jag brukar kalla den. På bilden syns förra skrivaren från Samsung, numera återlämnad till NetOnNet och utbytt mot en HP-skrivare med samma funktioner. Samsung-skrivaren fungerade aldrig med mina Macar.

Vy från köket mot min arbetshörna. Foto: ©nini.tjader.2015

Tittar man från andra hållet mot min arbetshörna, ser det ut som ovan. Min gamla scanner står på en pall i köket. Har inte testat scanning-funktionen än i min nya färglaser från HP, så vet inte om jag ska fortsätta använda den separata scannern eller inte. Vi får se.

På mitt köksbord. Foto: ©nini.tjader.2015

Här en liten titt på en del av det som oftast står på mitt köksbord. Här var det fortfarande december och röda ljusmanschetter. De har jag nu tagit bort. Men ljusstakarna och ljusen finns där året runt. Hunden i förgrunden är en "smörhund" i nysilver, hemifrån. Jag har två. Tanken är att man ska lägga smörkniven på den.

Översta hyllan i rullvagnen. Foto: ©nini.tjader.2015

I rullvagnen från Ikea finns diverse saker som inte får rum någon annanstans i köksskåpen. Ramlösa som vart efter åker in i kylskåpet (det ryms bara en flaska där), ett flingpaket som är för högt för alla skåp. En 5 liters dunk med grekisk olivolja. Jag fyller på en mindre flaska från den. Ja jag använder mycket olivolja. En box rött. LAB är ett av mina favoritviner.

Wettex-trasan är där för att jag under en period hade problem med att det blev vatten på understa hyllan i kylskåpet som behövdes torkas upp varje gång man öppnade kylskåpsdörren. Det problemet är nu avhjälpt. Det var stopp i avrinningshålet inne i kylskåpet. Inte nu längre. Var tvungen leta fram handboken för kylskåpet för att lösa problemet. Och det gick ju bra.

Prylar i ett hörn av köket. Foto: @nini.tjader.2015

Här ser man tydligt att bilderna är tagna den 23 december… Den lilla almanackan där man manuellt ändrar datum varje dag har varit pappas. Han fick den någon gång på 40-talet när han gjorde ett designjobb åt dåvarande Jacko-bananer (pappa var skyltdesigner). Den hänger med än.

Den lilla ljusblå kub-hyllan är från Ikea och står i ett hörn på en av köksbänkarna för att smala ihop småsaker som man använder regelbundet. De röda och gröna mini-sopbehållarna fick jag på en mässa. Den gröna innehåller diverse gem. Den röda innehåller extra plastmojar (vad kallas såna?) man stoppar i varuvagn hos snabbköpen istället för femma eller tia.

Och ja, jag har vanliga bärbara telefoner, 3 stycken faktiskt. En har jag köpt själv, två har jag fått för länge sen då jag var kund hos Telia som bonus för att jag förlängde abonnemanget. Jag är inte längre kund hos Telia. Mitt fasta telefonabonnemang har jag hos ComHem och har det kvar eftersom det inte kostar mig något. Det ingår med TV-bredbandet.

Grapefrukt. Foto: ©nini.tjader.2015

I köket finns också alltid en luftig korg med grapefrukt. Börjar varje morgon med en pressad röd grapefrukt (eller två pressade apelsiner om de grapefrukt som just då säljs är av dålig kvalitet).

Blomnäring. Foto: ©nini.tjader.2015

På hyllan i piedestalen väntar blomnäringen, en ytterkruka och en sprayflaska. Lite tidigt än att börja gödsla växterna, men jag tror att mina orkidéer, som just börjat blomma igen, kanske ska få en dos vid kommande vattning. Blomnäring som brustabletter köpte jag på en mässa för extrapris i höstas. Har inte provat dem än. Tyckte idén med brustabletter var rätt bra. Man stoppar dem i rätt mängd vatten och har då rätt dosering av näring.

Det var en liten snabbtitt från mitt kök.

En liten fågel på en pinne. Foto: ©nini.tjader.2015