Dany och Nini 1965, kibbutz Hagoshrim, Israel. |
I fredags eftermiddag/kväll hände det något oväntat.
Plötsligt fick jag en vänförfrågan på FaceBook från en person jag inte haft kontakt med sen cirka 1967…
Dany… en av mitt livs största kärlekar fanns plötsligt där.
Sisådär 50 år senare…
Lite chockartat.
Spännande.
Glädjande.
Det är som jag alltid sagt, FaceBook förenar världar och människor och återfinner förlorade vänskaper som man trott varit borta för alltid och aldrig skulle återknyta till igen.
Han är ny på FaceBook och kommer inte riktigt överens med den. Han har en (1) vän där, jag. Förhoppningsvis vänjer han sig och loggar in regelbundet så det går att kommunicera.
Vi har dock ett språkproblem – tillfälligt hoppas jag.
Jag måste återuppväcka min hebreiska och min franska.
Hebreisk tangentbordslayout. Skärmdump. |
Jag pratar bättre hebreiska än jag skriver den (det tar evigheter att peta ner en hebreisk bokstav åt gången via Tangentbordsvisning på skärmen, och jag har ännu inte kommit underfund med hur jag kommer åt specialtecknen i hebreiska via iPadens hebreiska tangentbordslayout). Det tar också evigheter för mig att läsa hebreiska.
Å andra sidan är min hebreiska idag betydligt bättre än min franska trots att jag inte pratat hebreiska sen Armand gick bort 2010. (Jag kunde ju ha varit bättre på att hålla kontakten med Malca i Israel, men det är svårt med folk som varken använder FaceBook eller epost… och jobbigt att gå via hennes dotter på FaceBook). Visserligen använde jag franska med Armand också av och till, men min franska är verkligen ett avlägset minne. Numer hör jag bara franska och/eller hebreiska via TV. Använder jag språken kommer de tillbaka. Det vet jag ju.
Hur bra Danys engelska är vet jag inte i nuläget. Det visar sig.
Hur börjar man återknyta en kontakt efter så lång tid?
Vad minns han av mig sen då?
Minns jag rätt om honom sen då?
Vi hade ett ganska stormigt och passionerat förhållande då, på 60-talet.
Lång, snygg, muskulös var han. Vackra händer minns jag.
Smart, intelligent och diskussionsglad var han också. Verbal.
Undrar om han är så idag också…
Tar för givet att han är eller har varit gift och att han har barn. Han kommer från en familj där han var äldst av då 11 syskon (om jag räknat rätt från ett mycket litet gammalt foto jag har).
Och att även han gått i pension (han var polis sist vi sågs på 60-talet).
Det finns så många frågor att man inte frågar någonting alls. Just nu har vi bara utbytt bilder. Hade inte känt igenom honom utan en bild av honom som barn som jag fått av honom då. Som äldre är han märkligt nog lik sig själv som liten pojke. Minus en del hår förståss…
Jag vet inte ens var han bor idag. FaceBook berättade inte det.
Världen har blivit så liten.
Idag kan man ha omedelbar kontakt via sociala medier. Förr tog det en vecka eller två att få ett handskrivet brev, och lika lång tid åt andra hållet.
Omtumlande, minst sagt.
Danys bild på FaceBook idag. |