Nu blommar orkidéerna

Nu blommar orkidéerna. Nästan alla.

Jag älskar orkidéer. De är så fascinerande blommor. Särskilt om man tittar nära på dem. Om du aldrig tittat nära, gör det.

Nu väntar jag bara på att min vita orkidé ska slå ut. Knopparna är stora redan.

©nini.tjader.2014

Vart tog våren vägen?

Så sent som igår såg det ut så här ute i rabatterna:

Imorse när jag drog upp gardinerna var det vitt ute igen. Väldigt vitt. Och det snöar fortfarande. Visst, det är rätt vackert, men ändå… Jag vill inte ha mer snö nu. Den här vintern har varit perfekt på det viset. Väldigt kort period, med mycket lite snö. Så ska det vara.

Fåglarna är inte förtjusta. De hade börja bilda par, sjunga och kvittra. Och blivit hungrigare än på länge. Nu får de tampas med snön.

Ser du talgoxen på grenen uppe i övre vänstra kvadranten av bilden? Det finns fler fåglar i trädet, men de är svåra att se.

Måtte snön smälta snabbt!

Mata fåglar

"Angry bird"? Blåmesen försvarar "sina" jordnötter mot alla andra fåglar. Tuff liten fågel.

Jo, jag matar fåglarna som kommer till min uteplats. Jag bor ju i markplan, nära träd och skogsområden, och det finns en hel del fåglar i trakten som regelbundet passerar. Jordnötsautomaten har jag faktiskt uppe året runt. Älskas av framför allt blåmesarna, men också talgoxarna och nötväckan. Och under en kort period i maj brukar en mindre hackspett försöka få sig ett skrovmål från den.

Att mata fåglarna med jordnötter (de skräpar inte, i motsats till andra frön för fåglar) året runt ger en annan vinst. Eftersom fåglarna är där i rabatterna och buskarna, och talgoxarna brukar ha bon i  husets tak, så tar de också i princip alla kryp från blommor och buskar och man slipper få skadedjur på växterna. Förra sommaren hade jag inga skadedjur alls, till skillnad mot tidigare somrar. Tack fåglarna.

Jag har ytterligare en fröautomat runt knuten på uteplatsen, utanför mitt sovrumsfönster.  I den har jag hampfrö och solrosfrön. Där äter både blåmes, talgoxe, nötväcka och pilfinkar. Och det som ramlar ned på marken tar koltrastarna hand om. Någon sa att koltrastar inte äter frö. Det är helt fel. Det gör de visst. Hade ett skrynkligt äpple över och tänkte att fåglarna skulle gilla det… men nix. Så det har jag nu tagit bort. Talgbollarna är inte heller populära, men de får hänga kvar ett tag till.

Fåglarna besöker uteplatsen även när de inte äter.  Igår såg jag den här på överkanten av bullerstaketet.

Koltrasthona? Ung koltrasthane? Eller är det en björktrast? När den öppnar näbben så är näbben orange på insidan. När bussen kom – busshållplatsen är precis på andra sidan vägen – flyttade den sig ner på mitt altanräcke.

Kändes som om den stirrade på mig… Lite svårt att ta bild med treglas-fönster emellan så bättre än så här blev det inte. Den satt där länge…

Det är trevlig med fåglar in på knuten.

Kaka med bär

Den här kakan gör jag lite då och då. Man kan ha vilka bär som helst i den. Ursprungsreceptet hade röda krusbär i, men jag har har gjort den med röda vinbär och svarta vinbär, och det går säkert precis lika bra med blåbär eller vilka bär som helst. Just den på bilden är med svarta vinbär, plockade i mitten av juli 2013, som legat i frysen sen dess (fryser helt utan socker).

Ingredienser

125 g smör

1,5 dl strösocker

1 ägg

1,5 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 tsk vaniljsocker

Gör så här

Sätt ugnen på 225°C. Smörj och bröa en form med löstagbar botten.

Smält smöret i en kastrull på svag värme.

Tillsätt strösockret och rör om.

Därefter tillsätts ägget. Rör om igen.

Till sist tillsätts mjölet, bakpulvret och vaniljsockret.

Observera att inget ska vispas, bara röras ihop.

Häll upp i den smorda formen med en slickepott och jämna till smeten.

Sprid ut bären över kakan och sätt in ugnen i cirka 20-25 minuter.

Tips: Lägg ett bakplåtspapper under formen, på bakgallret, så slipper du få rinnande bärsaft fastbränd på ugnens botten. För det mesta är inte formarna med löstagbar botten helt täta.

Ät med vaniljvisp, vispgrädde eller vaniljglass eller som den är till kaffet eller som efterrätt.

Kakan blir inte hög, men jättegod. Låt kakan svalna innan du sätter en kupa över den.

Stockholm Furniture and Light Fair 2014

Igår var jag på Stockholm Furniture and Light Fair 2014 på Älvsjö-mässan. Det är min favorit-mässa. Alla vackra möbler och lampor som smeker ögonen och tillfredsställer mitt behov av att titta på vackra saker. Nästa gång jag går till mässan ska jag dock hänga in jackan i garderoben… Missade det den här gången och mot slutet var jag väldigt varm. Jag missade också Hall C… Undrar vad som fanns där? Hade dock inte orkat se en hall till. Man blir trött av att gå på mässor. Så många intryck.

©nini.tjäder.2014

I år är det mjukare linjer och former än tidigare. Mycket pasteller. Mycket grått och grått och grått. Vilket jag älskar. Och en pastellig ljusgrön färg som återkom lite varstans. Grönt gillar jag bara när det är levande växter.

Mycket lampor i olika former. LED-lamporna har nog gjort mycket för utvecklingen av hur en lampa kan se ut. Där har vi nog inte sett än vad som kan hända med lampdesignen. Mest var det taklampor och lampor som fästs på väggen.

Och så var det mycket stolar. Vackra stolar.

©nini.tjäder.2014

Och små runda soffbord med kant.

©nini.tjäder.2014

Vill du se mer? Gå i så fall till min engelska blog där alla mina bilder finns.

En möbelmässa är nog också det enda ställe där man vid fikabordet (ja jag tog en kaffe latte där inne eftersom det var normalpris på den) kan höra två äldre herrar diskutera formen och funktionen av de pappersmuggar vi drack kaffe i…  Det är en sån publik på den här sortens mässor. I övrigt var det lagom mycket folk på mässan. Hade dock önskat mig att vissa skulle ha lämnat sina ylande småbarn hemma eller hos barnvakt (och inte heller låtit dem krypa ovanpå de bord där fika intogs). Förhållandevis luftigt och rymliga montrar.

En annan sak som är skön med just den här mässan är att man inte kan handla något (förutom böcker och lite småprylar utanför hallarna). Inga stånd med korv och bröd och marmelad och sylt och sånt… Möjligen kunde man beställa hos leverantörerna i montrar, eller bli tipsad om var något såldes eller om det man var intresserad av var i produktion än eller inte. Men i övrigt, inga köptvång.

"Vill ha"-känslor kunde man ju få förstås. Jag gillar exempelvis den här stolen och hela arbetsplatsen nedan mycket. Men den kostar förmodligen skjortan…

©nini.tjäder.2014

Vet inte ens vem som är leverantör av den. Det står Lammhult på väggen, men det är inte deras stol eller bord eller ens monter. Någon som vet var stolen finns?

Nästa mässa blir något helt annat. Det blir Nordiska Trädgårdar den 20-23 mars. Då blir det till att trängas med sticklingjagande tanter och farbröder igen… En mycket annorlunda grupp med folk…

Tankar om Umeå

Umeå från ovan. Bild från FaceBook/Visit Umeå.

Den här bilden av Umeå från ovan har jag lånat från FaceBook och sidan för Visit Umeå. Såna här bilder fascinerar mig. Och i år är Umeå kulturhuvudstad.

Innan jag flyttade till Tumba funderade jag på att flytta till Umeå, precis som min f.d. granne M. som är därifrån och som då planerade att flytta hem dit igen när hon gick i pension. Hon flyttade upp i november 2012, till en helt nybyggd lägenhet.

Jag var upp dit första gången sommaren 2010 i en knapp vecka. Och kom fram till att nej, Umeå var för litet för mig, infödd Stockholmare som jag är. På stan i Umeå såg man efter en kvart samma människor igen som man såg en kvart tidigare. Vi hade alla gått runt kvarteret liksom. Och det kändes för platt, rent topologiskt. Inget fel i det, men jag skulle ha saknat nivåskillnaderna i Stockholms-området – så jag flyttade till backiga Tumba i november 2010. Umeå är också för långt norr över. De långa, mörka kalla, snöiga vintrar… inget för mig.  Jag som gillar sol och värme.

Nydalasjön, Umeå Foto: @nini tjäder, december 2012

Andra gången jag var upp till Umeå var strax efter att M. flyttat upp. I december 2012. Hon var nere och jobbade extra ett par veckor och vi flög upp tillsammans (med Norwegian) . Samma dag vi flög upp kom snön där. I Stockholm hade vi haft snö redan ett par veckor.

M. bor alldeles vid Nydalasjön, i Tomtebo. Området kring sjön är jättefint. Bussen in till stan går alldeles i närheten.

Men vintermörkret där kände jag snabbt att jag i längden inte skulle klarat. Bilden ovan är tagen tidigt eftermiddag i december. Men vackert är det… Svårt nog med mörkret i Stockholms-området…

Utsikt från M's balkong/kök. Foto: ©nini tjäder, december 2012

Den här utsikten är från M's balkong och kök. Tyvärr kommer den att försvinna. Ett husbygge är planerat på den tomten. Infarten och gångvägen in i hennes kvarter går precis här utanför.

Foto: ©nini tjäder, september 2013

Jag var upp igen i september 2013. Talldungen utanför var fortfarande kvar. På marken var dt fullt med lingon. Det var höst, men fortfarande sandal-varmt. Vissa morgnar var det tjock dimma.

Foto: ©nini tjäder, september 2013

M. bor på bottenvåningen. Det här är hennes utedäck mot innergården. Ännu inte helt färdigbyggt. Skärmvägg mot entrén till huset kom upp senare under hösten, men den har jag inte sett ännu.

Nydalasjön, Tomtebo, Umeå. Foto: ©nini tjäder, september 2013

Ner till Nydalasjön var vi också, och vi gick även runt hela sjön en solig höstdag.
Det ÄR fint där runt sjön.

Foto: ©nini tjäder september 2013

Det här är busshållplatsen bakom M.'s kvarter. Här vänder bussen och kör in till stan igen. Här nere, i riktning mot Nydalasjön, byggs det fortfarande för fullt.

Jag vet inte varför, men det är något ödsligt med Västerbotten och Umeå. Trots allt folk. Jag kommer gärna på besök, men jag skulle inte kunna bo här. Uppvuxen i Stockholms innerstad, sedan länge förortsbo men med 24 minuter med pendeln till innerstan, känns Umeå för litet.

Men jag tycker att Umeå är trevligt.

Experiment med vitlök

För två veckor sedan upptäckte jag att en av mina vitlökar började skjuta gröna skott. Istället för att kasta den delade jag på den och stoppade ner klyftorna i en kruka med jord och vattnade sparsamt.

Nu har det gått två veckor.

Jag fotograferade den innan plantering och efter. Sedan en vecka senare när den börjat växa. Och så idag när den vuxit i två veckor.

Nu börjar det bli dags att använda den i sallader…