Hungriga hackspettar

Foto: ©nini.tjader.2015

Fåglarnas jordnötter tog slut imorse. Nu är de desperat hungriga.
Nya jordnötter kommer först någon gång i veckan som kommer.

Foto: ©nini.tjader.2015

Hackspetten där upptill är en unge. Den i jordnötsautomaten är mamma hackspett. Mamma hackspett har inget rött på huvudet.

På bilden nedan är det tvärtom. Jag såg mamma hackspett mata ungen med det lilla hon fick loss från jordnötsautomatens botten.

Foto: ©nini.tjader.2015

Foto: ©nini.tjader.2015

När det inte finns några nötter i automaten får man leta på marken, om något skulle ha trillat ner.

Foto: ©nini.tjader.2015

Flera gånger kom de tillbaka för att se om det hade dykt upp några jordnötter. Men det har det inte, och det dröjer några dagar till. De är hungriga. Och det är även småfåglarna som också har ungar. Men just nu har jag inget att ge dem tyvärr.

Nu har det i alla fall äntligen slutat regna. Totalt cirka 50 mm har det regnat sen i onsdags kväll.

Det är serverat

Foto: ©nini.tjader.2014

Det är serverat nu i alla fågelmatarna.

Jordnötter får de hela året runt – då hjälper fåglarna nämligen till med att hålla diverse småkryp borta från rabatter och buskar. Vildfågelfrö får fåglarna bara över vinterperioden. Talgbollar brukar de inte gilla, men i år verkar de gilla även dem.

Foto: ©nini.tjader.2014

Talgbollarna hänger i det självsådda äppelträdet, alldeles utanför räcket till uteplatsen. Jodå, i år äter de även av dessa.

Foto: ©nini.tjader.2014

Jag har två jordnötsautomater. De är fyllda året runt och mycket uppskattade av småfåglarna och ett par hackspettar. Förut kom hackspettarna bara på våren, när de hade ungar, men jag såg honan senast i veckan som gick.

Hackspett. Foto: ©nini.tjader.2014

Foto: ©nini.tjader.2014

Fröautomaten med vildfågelfrö finns bakom uteplatsen, alldeles bredvid odlingskragen. Vildfågelfrö är extremt skräpigt med alla skal från dem. När jag fyllde på den här nyligen var det uppskattat av fåglarna. De tömmer den på knappt två dagar… Tydligen gillar de lite omväxling från jordnötterna de ätit i flera månader. De som mest gillar vildfågelfröet (hampfrö+solrosfrö) är pilfinkarna. Men även talgoxarna och blåmesarna förser sig. Och koltrastarna tar en del av det som ramlar ner på marken när de andra sprätter omkring.

Koltrast. Foto: ©nini.tjader.2014

Jag har en till fågelmatare för talgbollar. Men den har jag inte satt upp än. Fåglarna är inte helt förtjusta i den… Köpte den på julmarknaden på Taxinge Slott för ett par år sedan. Såg vid årets julmarknad att de fortfarande säljs där. Häromåret, när det var väldigt mycket snö, försvann den ner i en snödriva och frös fast där. Fick inte fram den förrän snön smält… Men den klarade det.

Foto: ©nini.tjader.2010

Fågelungar överallt

Foto: ©nini.tjader.2014

De är överallt. Fågelungarna. Hänger som klasar i jordnötsautomaten som de på sistone lärt sig av sina föräldrar att använda. De är i träden, i buskarna, överallt hör man deras pipande på att bli matade.

Foto: ©nini.tjader.2014

Även hackspetten har ungar, men den ovan är den vuxna hanen.

Foto: ©nini.tjader.2014

Talgoxarna är riktigt många. Som mest har jag räknat till sex stycken samtidigt i den här jordnötsautomaten. När automaten är halvfull ryms inte lika många.

Foto: ©nini.tjader.2014

Hackspettunge till vänster, pappa hackspett till höger. Mamma är i trädet medan de här väntar på sin tur till jordnötsautomaten som just då var full med talgoxar.

Foto: ©nini.tjader.2014

Hackspettunge till vänster, vuxen hackspett till höger. Det här är mirabelleträdet som samtliga fåglar älskar att vara i.

Foto: ©nini.tjader.2014

Hackspettungen ensam i trädet. Ser lite undrande ut om han ska hacka på det eller inte…

Det är kul att kolla in hur fåglarna beter sig och hur hierarkin mellan dem ser ut. Hackspetten har oftast företräde, men häromdagen såg jag en modig talgoxe-unge sätta sig på samma jordnötsautomat som pappa hackspett och tigga mat från honom – och blev matad! Högst i hierarkin är hackspetten, sen kommer nötväckan som oftast kommer i par, därefter pilfinkarna (som också har massor av duniga ungar som flyger lite osäkert), och sedan talgoxarna. Sist just nu är blåmesen som har blivit lite undanskuffad. Blåmesen får göra sällskap med bofinken och skogsduvan på marken och ta det som hackspetten sprätter ner. Men då lever de farligt där på marken.

Några av småfåglarna har gått åt. Grannens Alice (honkatt) har tagit några – som hon leker med tills de dör – och hon ligger ofta och trycker under krusbärsbusken och vaktar på dem för att se om hon får tag på någon. Grannens Gustav (hankatt) har tagit några och burit hem och lagt på sin mattallrik inne… En hackspett (inte en av våra) hittades nyligen död på entrésidan av huset. Det är så det går till i naturen…

Jag ger småfåglarna mat över sommaren (skalade jordnötter för fåglar – svåra att få tag i över sommaren, man får dammsuga internet efter leverantörer som har) för att de ska sätta i sig larver och andra kryp som annars äter upp delar av växtligheten. Det fungerar bra. Bladlössen blir man dock tyvärr inte av med med småfåglarnas hjälp.

I år blir vi tvungna att köpa bärnät mot småfåglarna för det ser ut att bli riktigt gott om hallon för första gången på grannens och mina gemensamma hallonbuskar som vi satte häromåret. Än är det ingen fara. Hallonen har bara börjat visa sig som små grå anlag än så länge. Än är bara hallonblommorna föda åt bin och humlor. Kommer de åt genom bärnät?

Mata fåglar

"Angry bird"? Blåmesen försvarar "sina" jordnötter mot alla andra fåglar. Tuff liten fågel.

Jo, jag matar fåglarna som kommer till min uteplats. Jag bor ju i markplan, nära träd och skogsområden, och det finns en hel del fåglar i trakten som regelbundet passerar. Jordnötsautomaten har jag faktiskt uppe året runt. Älskas av framför allt blåmesarna, men också talgoxarna och nötväckan. Och under en kort period i maj brukar en mindre hackspett försöka få sig ett skrovmål från den.

Att mata fåglarna med jordnötter (de skräpar inte, i motsats till andra frön för fåglar) året runt ger en annan vinst. Eftersom fåglarna är där i rabatterna och buskarna, och talgoxarna brukar ha bon i  husets tak, så tar de också i princip alla kryp från blommor och buskar och man slipper få skadedjur på växterna. Förra sommaren hade jag inga skadedjur alls, till skillnad mot tidigare somrar. Tack fåglarna.

Jag har ytterligare en fröautomat runt knuten på uteplatsen, utanför mitt sovrumsfönster.  I den har jag hampfrö och solrosfrön. Där äter både blåmes, talgoxe, nötväcka och pilfinkar. Och det som ramlar ned på marken tar koltrastarna hand om. Någon sa att koltrastar inte äter frö. Det är helt fel. Det gör de visst. Hade ett skrynkligt äpple över och tänkte att fåglarna skulle gilla det… men nix. Så det har jag nu tagit bort. Talgbollarna är inte heller populära, men de får hänga kvar ett tag till.

Fåglarna besöker uteplatsen även när de inte äter.  Igår såg jag den här på överkanten av bullerstaketet.

Koltrasthona? Ung koltrasthane? Eller är det en björktrast? När den öppnar näbben så är näbben orange på insidan. När bussen kom – busshållplatsen är precis på andra sidan vägen – flyttade den sig ner på mitt altanräcke.

Kändes som om den stirrade på mig… Lite svårt att ta bild med treglas-fönster emellan så bättre än så här blev det inte. Den satt där länge…

Det är trevlig med fåglar in på knuten.