Tankar om Umeå

Umeå från ovan. Bild från FaceBook/Visit Umeå.

Den här bilden av Umeå från ovan har jag lånat från FaceBook och sidan för Visit Umeå. Såna här bilder fascinerar mig. Och i år är Umeå kulturhuvudstad.

Innan jag flyttade till Tumba funderade jag på att flytta till Umeå, precis som min f.d. granne M. som är därifrån och som då planerade att flytta hem dit igen när hon gick i pension. Hon flyttade upp i november 2012, till en helt nybyggd lägenhet.

Jag var upp dit första gången sommaren 2010 i en knapp vecka. Och kom fram till att nej, Umeå var för litet för mig, infödd Stockholmare som jag är. På stan i Umeå såg man efter en kvart samma människor igen som man såg en kvart tidigare. Vi hade alla gått runt kvarteret liksom. Och det kändes för platt, rent topologiskt. Inget fel i det, men jag skulle ha saknat nivåskillnaderna i Stockholms-området – så jag flyttade till backiga Tumba i november 2010. Umeå är också för långt norr över. De långa, mörka kalla, snöiga vintrar… inget för mig.  Jag som gillar sol och värme.

Nydalasjön, Umeå Foto: @nini tjäder, december 2012

Andra gången jag var upp till Umeå var strax efter att M. flyttat upp. I december 2012. Hon var nere och jobbade extra ett par veckor och vi flög upp tillsammans (med Norwegian) . Samma dag vi flög upp kom snön där. I Stockholm hade vi haft snö redan ett par veckor.

M. bor alldeles vid Nydalasjön, i Tomtebo. Området kring sjön är jättefint. Bussen in till stan går alldeles i närheten.

Men vintermörkret där kände jag snabbt att jag i längden inte skulle klarat. Bilden ovan är tagen tidigt eftermiddag i december. Men vackert är det… Svårt nog med mörkret i Stockholms-området…

Utsikt från M's balkong/kök. Foto: ©nini tjäder, december 2012

Den här utsikten är från M's balkong och kök. Tyvärr kommer den att försvinna. Ett husbygge är planerat på den tomten. Infarten och gångvägen in i hennes kvarter går precis här utanför.

Foto: ©nini tjäder, september 2013

Jag var upp igen i september 2013. Talldungen utanför var fortfarande kvar. På marken var dt fullt med lingon. Det var höst, men fortfarande sandal-varmt. Vissa morgnar var det tjock dimma.

Foto: ©nini tjäder, september 2013

M. bor på bottenvåningen. Det här är hennes utedäck mot innergården. Ännu inte helt färdigbyggt. Skärmvägg mot entrén till huset kom upp senare under hösten, men den har jag inte sett ännu.

Nydalasjön, Tomtebo, Umeå. Foto: ©nini tjäder, september 2013

Ner till Nydalasjön var vi också, och vi gick även runt hela sjön en solig höstdag.
Det ÄR fint där runt sjön.

Foto: ©nini tjäder september 2013

Det här är busshållplatsen bakom M.'s kvarter. Här vänder bussen och kör in till stan igen. Här nere, i riktning mot Nydalasjön, byggs det fortfarande för fullt.

Jag vet inte varför, men det är något ödsligt med Västerbotten och Umeå. Trots allt folk. Jag kommer gärna på besök, men jag skulle inte kunna bo här. Uppvuxen i Stockholms innerstad, sedan länge förortsbo men med 24 minuter med pendeln till innerstan, känns Umeå för litet.

Men jag tycker att Umeå är trevligt.

Experiment med vitlök

För två veckor sedan upptäckte jag att en av mina vitlökar började skjuta gröna skott. Istället för att kasta den delade jag på den och stoppade ner klyftorna i en kruka med jord och vattnade sparsamt.

Nu har det gått två veckor.

Jag fotograferade den innan plantering och efter. Sedan en vecka senare när den börjat växa. Och så idag när den vuxit i två veckor.

Nu börjar det bli dags att använda den i sallader…

Nya sopkärl – så blev det

Nu är de gamla sopkärlen utbytta mot nya från Ikea. Rationell heter de. Två grå med lock och två små vita för att hålla ordning på allt löst som låg och skräpade i sopskåpet. Mycket bättre. Och lätta att rengöra. Jag är nöjd.

De gamla såg ut så här. De drogs ut med skåpdörren när man öppnade den. Alla dess delar står just nu ute i cykelförrådet och väntar på vårens städdagar och de containers för grovsopor vi har då. Då försvinner de för gott.

Där barn jag lekt…

För en vecka sedan var jag med grannen G. inne i stan. Vi gick Rosenlundsgatan ner och passerade en av min barndoms lekplatser, Bergsgruvan.

Här lekte vi ofta när jag var liten. Jag gick i folkskolan i Maria skola alldeles i närheten under mina första fyra skolår. Men vi tog oss hit också när det inte var skola. Bergen till vänster, som knappt syns i bild, var spännande att vara i. Då kändes parken jättestor. Egentligen är den inte särskilt stor. Den har parklek – men den var vi aldrig i. Det var inte kul med fröknar som skulle lägga sig i vad vi gjorde.

På vintrarna hade man då, som nu, en sån här släde att köra runt runt runt med när det var snö. Kul att se att den fortfarande finns och med ungefär samma funktionalitet som då. Dvs. någon måste springa runt med pinnen så att den ska röra sig runt med passagerare i släden.

Så här som nedan ser parken ut i Google Maps om sommaren. Släden finns i övre vänstra hörnet av parken, men naturligtvis bara på vintern.

Koltrast? eller björktrast?

Det här är min kompis koltrasten. Eller är det en björktrast? Om det är en koltrast är det antingen en första års hane eller så är det en hona. Någon som vet? Den har ingen gul näbb och den är nästan svart.

Varje dag sitter den här nedanför fågelfrö-automaten och äter. Länge, ofta. Jag brukar titta på den från sovrumsfönstret.

När den inte är där sitter den i ett träd lite längre bort. Den är ensam.

Småfåglarna som äter från fröautomaten rafsar ju ner en hel del på marken. Det tar den hand om. Och är det snö ovanpå, så skyfflar den snö med näbben. Det är den som grävt ut området kring pinnen till frö-automaten.

Macintosh 30 år…

Den ursprungliga Macintosh

Nu fyller Macen 30 år!

Och så här, som ovan, såg min första Macintosh ut. Med fyrkantig mus och allt. Disketterna höll 400KB som mest i första vändan. Senare kom 800KB disketter. Och ännu senare inbyggd hårddisk.


Jag har kört Mac sedan december 1984. Och jag gör det fortfarande. Har väl sett de flesta modeller passera över åren. Just nu har jag en MacBook Pro (ett par år på nacken) och en iMac 24" och en gammal iMac 20" som inte kan ha senaste operativsystemet och bara kan köra äldre program. Den senare bor i sovrummet och är tänkt att visa DVD-er förutom att köra gamla program som inte fungerar på dagens operativsystem.

Jag har alltså kört Mac lika länge som de funnits. Från första 128K modellen och vidare framåt.
Skulle aldrig kunna tänka mig något annat än en Mac. Visserligen är skillnaderna mellan Mac och PC idag betydligt mindre än vad de var då, för 30 år sedan, men jag föredrar ändå Macen.

Dagens modeller hittar du här.
Se även en översikt hos Apple över 30 år med Macen här.

Och naturligtvis har jag även iPhone. Men än så länge ingen iPad.

Min arbetshörna.

Hur tänkte dom här?

Igår skulle jag göra rent återvinningsboxarna/sopförvaringen under diskbänken.
Något jag alltid drar mig för eftersom de är helt hopplösa att göra rena. Man kommer inte åt.
Ska man göra rent måste man demontera hela härligheten.
Så det gjorde jag.
Med hjälp av skruvdragare.
Och gjorde rent alla delar. De fick torka i badrummet över natten.

Monterade ihop dem igen imorse.

Hur tänkte egentligen den som skapade dessa boxar och dess fastsättning? (När man öppnar dörren till diskbänksskåpet dras boxarna ut och kommer ut öppna, och det är ju bekvämt…). Men är det inte meningen att man ska kunna göra rent dem?

Sämre design får man leta efter. HUR har de tänkt sig att man ska kunna göra rent dem utan att ta bort allt helt?

Nu har jag haft dessa boxar sedan jag flyttade hit för drygt fyra år sedan och hela tiden irriterat mig på dem för att de blir grisiga och inte går att göra rena på något enkelt sätt.
Nu får det räcka.
I veckan som kommer åker jag till IKEA och inhandlar deras lösning istället. Dom ställer man bara dit. Inga skruvar eller fastsättningar. Vilket också gör det enkelt att göra rent dem.

Den gamla får gå i grovsoporna.

IKEAs källsortering RATIONELL