Mirabeller, mirabeller (eller körsbärsplommon)

Mirabeller, 2018-07-27. Foto: ©nini,tjader.2018

De är klara att plockas nu, mirabellerna – eller körsbärsplommon som en del kallar dem. I en av mina FaceBook grupper får jag alltid mothugg när jag kallar dem mirabeller. Körsbärsplommon säger de. OK. Men jag tänker fortfarande fortsätta kalla dem mirabeller. Och det är INTE krikon som en del hävdar. Träden har taggar och får antingen gula eller röda plommonliknande frukter.

Till härom året hade vi ett "eget" mirabellträd med gul frukt. Men det togs ner av föreningen då miljögruppen tyckte att det stod för nära huset. Så vi har inga "egna" mirabeller längre. Men det finns flera träd runt om i föreningen. Närmaste trädet har röda frukter. Jag föredrar de röda även om de gula också är goda.

Det blir en väldigt hållbar marmelad/sylt av frukten. Receptet finns antingen här eller längst ner i den här bloggposten för dig som har tillgång till egna mirabeller och vill prova på att göra
marmelad/sylt. Bara plockade rakt av är de inte särskilt hållbara.

Röda mirabeller, 2018-07-27. Foto: ©nini.tjader.2018

I år är det mirabelle-år, dvs riktigt mycket frukt. Träden blommar varje år med vita, väldoftande blommor, en kort period. Men det är bara vart annat år som de bär mycket frukt. Året emellan vilar det sig som det verkar. I år är det riktigt mycket frukt. Så mycket att grenarna går av på grund av tyngden från frukten.

Efter att jag plockat finns det mycket kvar på det här trädet. Men jag behöver inte mer.

Röda mirabeller, 2018-07-27. Foto: ©nini.tjader.2018

Det här trädet växer precis utanför bullerstaketet hos min närmsta granne norrut. Dess krona och grenar har alltid hängt in över bullerstaketet och jag brukar plocka de röda mirabellerna från insidan. De som eventuellt finns på utsidan brukar plockas av folk på väg till och från bussen…

Röda mirabeller, 2018-07-27, Foto: ©nini.tjader.2018

Har hållit ett öga på jus dessa mirabeller de senaste 10 dagarna och väntat på att de ska mogna. Nu är de mogna och igår plockade jag av 7,4 kilo… Jag har pratat med han som har sin uteplats och sin studsmatta just här och informerat honom om frukten och att jag kommer och plockar. Och har erbjudit honom en burk marmelad när den är klar.

7,4 kilo röda mirabeller. 2018-07-27. Foto: ©nini.tjadere.2018

Vikten är kanske missvisande, 7,4 kilo, eftersom hinken i plast är med och den står på en vanlig personvåg. Jag väger frukten mer noga när jag tillreder marmeladen/sylten.

Badnade röda mirabeller, 2018-07-27. Foto: ©nini.tjader.2018

Sen fyllde jag hinken med kallt vatten för att skölja av frukten. De blir ju ganska smutsiga där nära vägen även då de hänger på insidan av planket.

Idag gör jag marmeladen. Jag använder det här receptet som jag gjort många gånger förr.

Ingredienser

500 gr mirabeller
500 gr syltsocker med pektin
1 vaniljstång, eller vaniljpulver
saften och rivet skal av en apelsin
1 pressad lime (går säkert lika bra med citron)
0,75 dl vatten (OBS DECILITER – jag tog fel en gång och lade till 0.75 liter vatten… det blev någon slags saft…)

Gör så här

Skölj mirabellerna och ta bort eventuella skaft.
Lägg mirabeller, socker, vatten i en kastrull och tillsätt riven vaniljstång (eller vaniljpulver), skalet och saften från en apelsin och saften från en lime.Jag gör oftast dubbel sats.Koka i 20 minuter under jämn omrörning. Ungefär då börjar kärnorna flyta upp och kan fiskas ur marmeladen och marmeladen är klar. Innan du häller upp på burkar kolla att alla kärnor är borttagna.

OBS. Gör rent burkarna och skölj dem i varmt vatten innan du häller i marmeladen.
Var försiktig. Varm marmelad är HET.

Jag ger ofta bort en burk till vänner. Men de här (nedan) har jag fortfarande kvar sen 2015. De håller alldeles utmärkt i rumsvärme så länge burken inte är öppnad. Och en pågående har jag i kylskåpet.

Mirabellemarmelad från 2015. Foto: ©nini.tjader.2018

I år blir det gott om mirabeller

Mirabeller. Foto: ©nini.tjader.2015

I år blir det gott om mirabelle-frukt.
Än ser de ut som gröna oliver, och det är mer än en månad kvar (gissningsvis) innan de i trädet utanför köksfönstret börjar bli gula.

Mirabeller. Foto: ©nini.tjader.2015

I området finns det ett fåtal träd som har röda mirabeller. De är egentligen de jag gillar mest. Men vårt träd har bara gula.

I år är de större och tyngre än någonsin. Förra året var inget bra mirabelle-år. Då var det ganska lite frukt. I år tynger de ner trädet långt, långt ner. Ska jag förbi och ut den vägen får jag gå krökt.

Mirabelleträdet, juli 2015. Foto: ©nini.tjader.2015

De två vinbärsbuskarna och planteringen i anslutning till trädet – den där de lila alliumen växte (utblommade sen länge) – har helt försvunnit under de nedhängande grenarna. Och värre lär det bli innan frukterna är färdig-mognade. Då blir det också ett evigt plockande från marken av de små gula, plommonliknande frukterna. Låter man dem vara kvar ligger de bara och ruttnar och man riskerar att få hela marken full med små mirabelle-sticklingar… Det fick vi första året efter att vi röjde bort vresrosorna och anlade gräsmatta på det här området. Då visste vi inte vad det var för träd eller för frukt.

Trädet behöver definitivt beskäras och förminskas. Får göra det efter att frukterna mognat och plockats och/eller ramlat av.

Röd mirabelle marmelad. Foto: ©nini.tjader.2015

Vad gör jag med mirabellerna? Marmelad så klart. De håller inte så länge i färskt tillstånd och jag tror inte det är någon höjdare att frysa dem.

Gul mirabellemarmelad. Foto: ©nini.tjader.2015

Jag har fortfarande kvar marmelad, både röd och gul, sen 2013 som var ett bra mirabelle-år… Får bjuda in folk att plocka de goda frukterna… Behöver verkligen inte mer marmelad. Förutom de burkar som står i rumstemperatur står det en öppnad burka av varje sort i kylskåpet.

Svarta och röda vinböär. Foto: ©nini.tjader.2015

Har dessutom kvar både röd och svart vinbärsmarmelad/sylt. Så vinbären går numera in i frysen direkt från buskarna.

Till att börja med förvarade jag brukarna med marmelad i kylskåpet, men hade inte plats att ha dem kvar där. Kylskåpet är för litet. Sedan länge står de nu i rumstemperatur. De klarar det. Ingen burk har blivit dålig trots att de nu stått i rumstemperatur ganska länge.  Emellanåt ger jag bort en burk till Ulla vars barnbarn gillar marmeladerna.

Recept på mirabellemarmelad hittar du här.

Påskris?

Mitt "påskris". Foto: ©nini.tjader.2014

Jag firar inte påsk (eller jul heller för den delen), men några grenar som ris till påsk vill jag gärna ha. Utan kycklingar och fjädrar. Kvistarna är vackra som de är och det är fint så här års att se hur bladen kommer och slår ut. En försmak av vad som väntar där ute. I år plockade jag mina kvistar för tidigt. De vissnade redan i början av veckan som gick. På grund av den tidiga våren hade de utvecklats långt redan ute i naturen. När de kom in och fick vatten slog de ut nästan direkt. Och vissnade lika snabbt.

Så jag gick ut igen med sekatören och klippte av några grenar på vårt mirabelleträd (trädet har en slags små gula plommonliknande frukter som jag gör marmelad av varje höst). Trädet blommar snart utomhus – vilken dag som helst – och blomningen är jättekort. Förra året blev det mycket frukt så i år blir det förmodligen mindre. Det brukar vara så vartannat år. Grenarna jag tog in slog ut och blommade på ett dygn. De doftar ljuvligt. Men andas inte på kvistarna… då faller blommorna av.

Blommande mirabellekvistar. Foto: ©nini.tjader.2014

Och där ute har påskliljorna slagit ut. Glad påskledighet!

Foto: ©nini.tjader.2014

Dag 51/100

Rest-pannkakor

Jag är ingen stor pannkaksälskare. Och jag har inga barn, så det har aldrig varit så att jag varit tvungen att göra pannkakor. Och min ex-sambo i 15 år fick nog med pannkakor på jobbet. Han jobbade som barnskötare på ett fritidshem.

Det är bara något år sen jag gjorde pannkakor för första gången över huvud taget. Men ibland blir det pannkaksläge. Då tar jag fram mitt ärvda pannkakslagg (i gjutjärn) och min likaledes ärvda pannkaksspade. Bara med den kan man vända pannkakor. Vanlig stekspade duger inte.

Foto: ©nini.tjader.2014

Det recept jag använder kommer från Anna Bergenströms "Första Kokboken", plättar och pannkakor, sid 58.

Grundrecept för 4

2 dl vetemjöl

(1/2 tsk salt)

6 dl mjölk

3 ägg

2 msk smör eller margarin

Häll mjölet (+salt) i en stor bunke/tillbringare. Bland i mjölken lite i sänder, så blir det inga klimpar. Använd en visp eller trägaffel att röra med. Vispa allra sist ner äggen.

Smält margarinet eller smöret och rör ner det i smeten. Det här gör att man inte behöver ha fett i stekpannan mellan varje pannkaka, när man sedan steker.

Låt gärna den färdiga smeten stå en stund före gräddningen, men rör sedan om i tillbringaren, så att inte mjölet sjunker till botten.

Jag håller dem varma genom att sätta ugnen på 100 grader och ställa in en tallrik där som jag sen lägger de färdiga pannkakorna på vartefter. Det jobbiga med att göra pannkakor är att det tar sån tid…

Foto: ©nini.tjader.2014

Att jag gjorde pannkakor igår berodde på att jag hade en hel liter oöppnad mjölk med bäst före datum passerat. Det blir ofta så hos mig eftersom jag inte dricker mjölk alls, utan bara har den i matlagning och till gröt, om jag gör gröt.

När pannkakorna var färdiga vek jag ihop fyra stycken av dem på en annan tallrik.

Foto: ©nini.tjader.2014

Sen måste man ju ha någonting till dem. Jag hade varken vispgrädde eller någon vanlig sylt hemma, därför blev det så här.

Foto: ©nini.tjader.2014

Två söta och två salta varianter.

De salta har en slatt turkisk yoghurt i botten, sen strimlad purjolök som legat och vuxit sig sned i kylskåpet i en plastpåse, och uppe på det, det som var kvar i en öppnad burk röd stenbitsrom.

De söta har en kula vanlig vaniljglass först. Den ena har det som var kvar i en burk med mirabell-marmelad från förr-förra året ovanpå glassen. Den andra har en klick svartvinbärsmarmelad (hemgjord från i somras) på toppen.

Valfritt om man först äter de salta och sen de söta… Jag åt de salta först och de söta som "efterrätt".

De salta var godast.
Receptet för hur man gör mirabell-marmelad finns här.

De pannkakor jag inte äter upp styckfryser jag till en annan gång. De tinar supersnabbt. Vanligen rullar jag dem då runt någonting och gratinerar i mikron med lite ost på.

Dag 7/100