Res i STHLM

Jag gillar att åka buss.

Och jag har inget annat alternativ eftersom jag varken har körkort eller tillgång till bil.

Jag har åkt mycket buss sedan jag för fyra år sedan flyttade till Tumba.

Det här är buss 707 vid Tumba Station. Står inne. Väntar på sin avgångstid. Den har sin slut/startstation i ena änden vid Tumba Station. Fruängen i andra. På vägen passerar den bland annat Vårby Gård (där jag bodde förut och dit jag åkte regelbundet så länge Monica bodde kvar där) och Ikea/Kungens Kurva (dit jag ofta åker).

Jag vet inte hur mycket tid jag tillbringat vid Tumba Station med att vänta på bussen. Men mycket tid är det.

Saken är den att de som gör tidtabellerna inte tar hänsyn till omstigning från andra bussar.

När min buss (716) kommer ner till Tumba Station så går 707. Och alla andra bussar också. Har man riktig tur är 707 försenad med sin avgång på grund av många påstigande och/eller påstigning som tar mer tid än den ska ta. Då kan man, ibland, inte ofta, om man springer fort över perrongen, kanske hinna med 707. Oftast ser man den dock köra iväg samtidigt som min buss (716) håller på och parkerar för att släppa av oss. 707 går en gång i halvtimmen.

Det är samma sak när man kommer från andra hållet med 707. När den kör in vid Tumba Station så, 9 gånger av 10, kör 716 då ut från station. Och man får vänta på nästa buss.

Varför kan de inte anpassa tidtabellen med några minuter så att omstigningarna fungerar?

Jo, jag har påpekat det till SL. Inget svar. Inga ändringar. Alla vi som byter buss vid Tumba Station är irriterade på det. Man förlorar så mycket tid på allt detta väntande mellan bussar.

Igår provade jag (tack appen Res i STHLM) ett alternativ. När jag såg baken på 707 igen, kollade jag alternativ. Tog pendeln till Flemingsberg. Gick upp till station Hälsovägen (från fel ände av perrongen men till nästa gång vet jag). Skulle åka buss 825, men just när jag kom till hållplatsen kom 740. Till Kungens Kurva. Omväg, men det gick ganska fort. Snabbare än att vänta på nästa 707 i Tumba.

Jag är totalt beroende av appen Res i STHLM. Skulle vara helt vilse utan den.

Paulun's Supergröt

Den här gröten, Paulun's Supergröt, med tranbär, hasselnöt & mandel, har jag provat. Jag gick på ett sånt där extraerbjudande från ICA MAXI. Introduktionspris. JÄTTEGOD! Har bara provat den här sorten. Det finns två sorter till. Vid tillfälle ska jag prova dem också.

Men priset? Alldeles för dyrt. Men, som sagt, jättegott. Så jag har redan köpt en kartong till. Den med tranbär… igen.

Jag rekommenderar dock att man doserar vatten och gröt-frön lite annorlunda än vad som står på paketet. Där står det 1 dl gröt-frön och 1,5 dl vatten för en portion. Det blir inte bra. Det blir blaskigt/vattnigt. Tar man däremot 2,5 dl frön och 1,5 dl vatten (och 1/3 kryddmått salt) blir gröten perfekt. 3 minuter i mikron. Ha lock på. Det stänker annars kraftig och du får göra rent hela mikron.

Och kartongen?? Den svor/svär jag över. Inbrottssäker. Extremt svåröppnad.

Det tog mig flera dagar med första kartongen att upptäcka att den hade någon slags inbyggd papperspip man kunde öppna. Då hade jag redan rivit sönder ovansidan… På kartong nummer två visste jag ju att det fanns en papperspip. Men naturligtvis gick den sönder då jag skulle öppna den första gången. Varför måste kartonger vara så svåröppnade? Jag är ändå en tämligen teknisk person… När jag kommer till kartong nummer tre lyckas jag kanske öppna den utan att något går sönder.

Men gröten är god. Jättegod. Och mättande. Förutom mjölk lägger jag på någon sked med lingonsylt.

Från mitt ena köksfönster

Från mitt ena köksfönster (det som vätter mot söder) ser det så här års ut som ovan – förutom någons gröna cykel som ligger slängd där och som tillkommit nyligen.

En grön mur av mycket höga träd.

Och så vägskylten som är felvriden där i hörnet.

Nej jag bor inte mitt i skogen även om det kan se så ut. Det är bara så här års som grönskan är så kompakt som ovan. Under vintern ser man att det finns ett dagis på andra sidan träden (som växer vid en bäck på andra sidan vägen). Och en massa stora skrytvillor efter dagiset. Och ett radhusområde. Skogen är lite längre bort än så här. Inom gångavstånd, men inte så här nära.

Jag ser av och till ett engelsk TV-program som heter "Escape to the Country". Ofta säger där hus-spekulanterna att nej, jag vill inte ha så höga och mörka träd så nära huset. De skulle aldrig kunna bo där jag bor.

Jag gillar min gröna mur av stora träd.