Äntligen förlängs planket

Det här är utsikten utanför mitt sovrumsfönster.

Så ser det ut när persiennen är nere (men öppen) och bussen går förbi.

Busshållplatsen är på andra sidan vägen.

Nedan ser du hur det ser ut utan buss och med persiennen uppdragen.

Så nära är trottoaren.

Så nära passerar folk förbi.

Man måste alltid tänka på hur man är klädd när man är i närheten av sovrumsfönstret.

Imorgon börjar äntligen det stora plankjobbet.

Sly och taggbuskar längs vägen tas bort.

Staketet förtätas och får avläggare upptill och ljud-studsplatta nedtill. Hela vägen längs Storvretsvägen.

För de andra handlar det om ljudskydd.

För mig och ena grannen bredvid handlar det också om att slippa direkt insyn.

Planket förlängs från och med utanför mitt sovrumsfönster och de ca 10 meter som de glömde när staketet byggdes.

Undrar hur de tänkte när de bara byggde fram till mitt sovrumsfönster och sedan slutade. Fick de slut på material?

Ser verkligen fram mot att planket förlängs.

Vårdagjämning

Nu är det vårdagjämning.
Dag och natt lika långa.
Det går åt rätt håll.
Google hade idag en särskilt logo för att fira detta. Det är den du ser här ovan.

Väntar bara på värmen

Nu väntar jag bara på solen och värmen.
Nytt bord i fuskträ med aluminiumben från IKEA, FALSTER.
Stolen till vänster är ny från IKEA, VÄSMAN.
Stolen till höger är också från IKEA, även den en VÄSMAN, men köpt i maj 2006. Den har stått ute året runt sedan dess. I ur och skur. Jag har alltid ångrat att jag bara köpte en enda. Till nu, när den gjorde comeback i Ikeas sommarsortiment. Äntligen har jag två stycken. Enda sättet att se skillnad mellan dem är att hitta klisteretiketten på den nya.
Nu väntar jag bara på solen och värmen.

Sticka tumvantar

Dagens Nyheter har just nu ett erbjudande om att man kan få köpa en stickbeskrivning för tumvantar till särskilt bra pris om man har DN kortet.

Det gör mig lite förundrad.

Nu för tiden kan man i de flesta fall hitta den typen av beskrivning på internet, via en enkel Google-sökning. Sök exempelvis på "sticka tumvantar". Sen är det bara att bläddra runt bland det man hittat.

Tumvantar kan stickas på lite olika sätt. Antingen med kil för tummen, eller utan då tummens maskor läggs upp på ett vanligt varv och vanten är lika bred hela vägen upp till toppen (man mäter då bredden efter handens bredaste del). Om man inte vill sticka med rundstickor/eller 4 stickor/ kan man sticka dem fram och tillbaka och sedan sy ihop dem i sidan.

Vilken stickstorlek man använder beror på hur tjockt garnet man använder är. Ju tjockare garn, desto större stickor, ju tunnare garn, desto smalare stickor.
För att beräkna antalet maskor i bredd, gör ett stickprov med aktuellt garn och stickor och mät.

Här följer en standardbeskrivning för hur du kan sticka tumvantar med fyra stickor och kil för tummen, helt gratis beskrivning. Du behöver bara ha grundkunskaper i hur man stickar aviga och räta maskor och hur man läser en stickbeskrivning.

DAM- OCH HERRTUMVANTAR (herrstorlek inom parentes)
Storlek: 6,5 - 7,5 (8-9)
Garnåtgång: 1 (1,5) hg
Strumpstickor: nr 3
Stickfasthet: 26 m slätstickning = 10 cm

• Lägg med stickor nr 3 upp 44-48 (52-56) maskor. Fördela dem på 4 stickor och sticka resår, 2 rm, 2 am i 7-8 (8-9) cm.
• Byt till slätstickning.
• Efter 4-5 (6-7) varv börjar man öka för tumkilen. Öka 1 m på var sida om de 2 sista m på 2:a stickan, därefter vart 3:e varv 4-5 (6-7) ggr (varje ökning ska göras på var sida om tummens 2, 4, 6 m och så vidare) och vartannat varv tills tumkilen innehåller 16-18 (20-22) m. Sätt dessa maskor på en säkerhetsnål.
• Lägg upp 2 nya maskor i tumgreppet så att det åter blir 44-48 (52-56) m.
• Efter 8-9 (10-11) cm gör följande hoptagningar på den 1:a och 3:e stickan (för vantens topp), 1 rm, 2 m tills bakifrån, sticka varvet ut. På den 2:a och 4:e stickan sticka tills 3 m återstår, sedan 2 m tills framifrån, 1 rm. Minska på samma sätt varje varv till 8 m återstår. Tag av garnet, drag tråden igenom m och fäst.

TUMMEN
• Fördela tummens maskor på 3 stickor, plocka upp 2 m i tumgreppet och stick slätstickning.
• När tummen mäter ca 5-5,5 (6,5-7) cm, sticka ihop 2 och 2 m rätt tills 8 maskor återstår. Tag av garnet, drag tråden igenom maskorna och fäst.

Om du vill ha randiga vantar eller mönster på dem är helt upp till dig.

Ögongodis

Igår besökte jag Stockholm Furniture & Light mässan i Älvsjö på allmänhetens dag. Trodde det skulle vara massor av folk, men mässan var så stor, så det var inte så farligt. I Hall A, den stora hallen, fanns allt det vackra och nya. I Hall B, den lilla hallen fanns allt det ordinära och inte (i mina ögon) så intressanta. Och i gången emellan fanns kommersen och skräpet. Inte så mycket dock eftersom den här mässan inte sålde något fysiskt på utställningsareorna.

Jag älskar mässor som är så inspirerande som denna.
Och jag älskar det de gjort med sina utställningsareor.
Jag njöt varje stund av de vackra linjerna, färgerna, materialen.

En tydlig trend var nyanserna av grått, mot en bakgrund av vitt, och inslag av klara basfärger, som exempelvis rött. Och mycket plywood och trä. Like it! 

Det kändes som om ögonen och själen behövde det här.

Det här är ett fik och en paus-plats med textilutsmyckningar. Publiken var alla åldrar men klart var att det var designcrowden – och så jag då – som var där.

Foto: Nini Tjäder @2012. Fler bilder hittar du här på min engelska blog.

You've Got to Hide Your Love Away

Det är rätt fantastiskt hur vissa låtar triggar vissa minnen. Helt plötsligt. Mycket lång tid senare.
Nyss spelades "You've got to hide your love away" med John Lennon på radion.
Oh vilka minnen.
Den och "Norwegian Wood" och vissa andra Beatles-låtar från den tiden.

Dany och jag, vintern 1965–1966, kibbutz Hagoshrim.

Med the Beatles är jag på kibbutz i Israel (Kibbutz Hagoshrim) och med Dany (Daniel Elkouby – när som helst ska jag göra klart den sidan på min site. Just nu finns där bara en bild på Dany.).

Jo jag har alla Beatles låtar. Både på LP och överförda till digitala versioner. Men jag lyssnar inte så ofta på dem. Det är när de kommer plötsligt, via radion, de ger en sån minnes-kick.
Jag hade med mig en resegrammofon till kibbutz Hagoshrim. Den var grön minns jag. Och så mina Beatles-skivor. Där satt vi ofta efter jobbet Dany och jag. Eller Dany och jag och min rums-kompis Jaqueline, och lyssnade på the Beatles. Ibland fler från vår ulpan-grupp. Dany var inte i vår ulpan-grupp, han bara jobbade på kibbutzen av och till och åkte hem till Haifa emellanåt.

Förklaring: Ulpan var ( är? kibbutz ulpan) en språkutbildning på kibbutz i Israel, där man jobbade halva tiden och pluggade hebreiska den andra halvan av tiden. Mest var det nya immigranter i grupperna. Med sitt halvtidsjobb på kibbutzen "betalade" man utbildningen, inkvarteringen, arbetskläderna, arbetsskorna, tvätt- och strykning, cigaretter och godis och basnödvändigheter och mat.

Vår lärare ovan, Eliahu Katan, på Ulpan Kibbutz Hagoshrim, vintern 1965-1966. Rökning i klassrummet? Ja, när det gällde läraren…

Just på min ulpan på Hagoshrim var vi från så många olika länder (Turkiet, Marocko, Iran, Irak, Schweiz, Holland, England, USA… och så jag) att vi var tvungna att prata hebreiska med varandra. Alltid. På så sätt lärde vi oss hebreiska tämligen snabbt. Och undervisningen var uteslutande på hebreiska. Effektivt. Efter ett halvår hade vi examen med prover. I min grupp klarade vi alla nivå gimmel (tredje nivån), vilket var den högsta examensnivån på ulpan.

Kibbutz Hagoshrim ligger i övre Galileen, nära Golan-höjderna och Syrien och Libanon. På den tiden tillhörde Golan-höjderna fortfarande Syrien och det hände att raketer uppifrån Golan for över Hule-dalen där kibbutzen är belägen.

Mycket har ändrats på Kibbutz Hagoshrim sedan jag bodde där. Även på den tiden (1965-1966) fanns hotellverksamheten. Men det såg definitivt inte ut som Kibbutz Hotel Hagoshrim gör idag. Och de baracker vi bodde i är nästan obeskrivliga…

Här är jag och min rumskompis Jaqueline, vintern 1965–1966, utanför vår barack. Till höger är dusch och toa. Primitivt? Ja. Men det fungerade någorlunda. Det var kallt på vintern (uppvärmning med fotogen-element) och vi hade möss (åkermöss) i väggarna på vintern. Jacqueline var extremt rädd för möss… Jacqueline kom från Marocco och var fransk-språkig. Min hebreiska fick därför en släng av franskt uttal som hänger kvar än idag. (Att även Dany var fransk-språkig i grunden gjorde inte saken bättre).

Vår (tjejernas) barack, Hagoshrim 1965–1966.

Undrar var Dany och Jacqueline och de andra gör idag… Dany blev sedemera polis i Tel Aviv, men vi tappade kontakten någon gång i slutet på 60-talet. Det går inte att hålla en relation levande per brev på det avståndet. FaceBook fanns inte då…

Och så kom snön

[Domherren ovan är en fågelmatare som jag köpte förra julen på Taxinge Julmarknad.
Just nu har den ett halvt äpple som fågelmat, annars talgbollar].

Och så kom då snön häromdagen. Hela hösten har man varnat för att det skulle bli en lika kall och snörik vinter som de senaste två åren.

Så fel de hade – vilket gläder mig.

Det kom lite snö ett tag före jul. Men det försvann snabbt.

Nu kom det lite mer. Och det är tyvärr fortfarande kvar.

Det är inte särskilt kallt, bara några få minusgrader.

Det enda som är bra med snön är att det blir ljusare ute och att det är bra för rabatterna eftersom den täcker mina krokus och tulpaner som är på god väg upp. Snö skyddar faktiskt växtligheten mot kyla. Om mina krokus och tulpaner överlever är en helt annan sak. Det tar ett par månader innan jag vet det.

Jag gillar annars inte snö alls. Inte ens när jag var liten gillade jag snö. Och jag har aldrig gillat att åka kälke eller skidor heller. Eller skridskor.

Tacka vet jag gröna vintrar.