Jag hatar verkligen att stryka…

Strykhögen. Foto: ©nini.tjader.2014

Det här, min strykhög, är äkta prokastinering… Jag hatar verkligen att stryka och gör det inte förrän jag blir absolut tvungen. Det vill säga när det blir slut på strukna kläder. Nu är det nära… I förrgår gjorde jag en punktinsats och strök nästan alla jeans i högen. Men nu behöver jag icke skrynkliga t-shirts… typ.

–––

Från Wikipedia (det står mer om det där):

Prokrastinering (av latin procrastinare, av prefixet pro-, framåt, och crastinus, till morgondagen, av cras, i morgon])[1] eller uppskjutarbeteende innebär inom kognitiv beteendeterapi (KBT) vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser. Man substituerar medvetet viktiga aktiviteter med alternativa aktiviteter som kanske också måste göras men som har lägre prioritet, eller som inte alls bidrar till att man uppnår sina mål, exempelvis dagdrömmande eller datorsurfande på arbets- eller studietid. Prokrastinering inträffar ofta när ett val måste göras mellan en större uppgift och en mindre uppgift, eller när en uppgift upplevs som obehaglig, tråkig eller koncentrationskrävande.[2] Vanliga problemområden är att fullfölja studier och författarskap, att hålla leveranstider i sitt arbete och att betala räkningar i tid.

Ungefär 46% av studenter som skriver uppsatser, 30% av övriga studenter[3] och 15 till 20% av den vuxna befolkningen i USA antas ha stora svårigheter på grund av kronisk och återkommande förhalning i deras vardag.[4]

–––

Men det blir ingen strykning idag heller. Idag blir det mässan Rum & Trädgård i Kista. Trädgård och växter är betydligt mer inspirerande. Ikväll kanske jag stryker…Strykning sker alltid framför TVn för att stå där och dra strykjärnet fram och tillbaka är inte särskilt koncentrationskrävande…

Dag 55/100