Gott Nytt 2012

Gott Nytt 2012 till er alla. Mina FaceBook-vänner enligt ovan, och alla er andra också.

Istället för sänggavel

Hösten 2010 sålde jag min stora, breda, Malm dubbel-säng på Blocket (lättsåld). Sålde även den stora dubbelsängs bäddmadrassen. Den var också lättsåld.
Dubbelsängen var 180cm bred och på tok för stor för sovrummet.
Drev mig till vansinne var gång jag bäddade.
Men jag gillar annars stora sängar. Förutsatt att de får rum i rummet.

Köpte en ny säng från IKEA. 120 cm bred. En alldeles vanlig resårbotten med bäddmadrass och ben Fick byta de första benen jag köpte, standardben i ek, de föll av om man lyfte på sängen. Det blev metallben istället (fula, men fungerar och syns inte under sängkappa och överkast).

Problemet med 120 cm breda sängar är att det inte finns några sänggavlar till dem.  Utom ganska fula och tråkiga gavlar. Och inga bra lakansbredder för underlakan heller för den delen (150 cm är för smalt och 180 cm för brett).

Funderade länge på om jag skulle bygga en sänggavel själv. Jo, jag vet hur man gör.

Sen bytte jag säng-lampa och fick ett par fula hål i väggen som jag behövde täcka.
Först täckte jag dem med ett par mini-tavlor. Som jag hade en tendens att vifta ner i sömnen. (Se här hur det såg ut då).

Sen köpte jag IKEAs självhäftande motiv att sätta på tapeten. Och satte upp motivet så det täcker hålen och spacklingen av desamma.

På förpackningen stod det att det inte skadar tapeten. Nähä nä…
Drar man bort den kommer tapeten med. Jag testade att flytta en liten bit av motivet… Satte snabbt tillbaka det igen på samma plats.

Nästa steg blir troligen att tapetsera om i sovrummet OCH bygga en sänggavel i rätt storlek.

Tills dess ser det ut som ovan. Och jag får fortfarande inte rum med sängbord.

Återanvändning

http://www.skonahem.com/

I Sköna Hem 01•2012 hittade jag denna bild på sid 38.
Den virkade pläden känns extremt bekant. Loppisfynd står det.
Jag virkade en sån för länge sedan, en gigantisk mormorsruta av restgarner.
Insåg häromåret att jag aldrig skulle komma att använda den så skänkte den till Myrorna i Skärholmen.
Föga anade jag att just mormorsrutor i år skulle vara superinne (nej jag skulle inte använt den om jag haft den kvar).
Jag är nästan hundra på att den virkade pläden på bilden är den jag en gång virkade.

Alla har vi varit små...

Min kusin Carin (som bor i Southern California) skickade mig just en julhälsning med en film från när vi var små, som hennes pappa, min morbror, tagit. Barnet med rutiga byxor är jag. Den andra lilla tjejen är kusin Carin.
Fascinerande att se sig själv på film från när man var liten.

Nu är det jul igen

Men…
Jag firar inte jul. Har inte firat jul sen pappa levde. Och han gick bort i januari 1984. Tills dess gjorde Janne och jag det för pappas skull. Janne avstod gärna från jul han också. Bara han fick julskinka så var han nöjd.
Så jag har inte gran – men jag gillar gran, pga doften och att det är fint när de är klädda och har ljusslingor (elektriska).
Och jag äter gärna viss julmat. Julskinka till exempel. Och risgrönsgröt. Resten kan jag vara utan och saknar det inte.
Jag gillar också ljus-girlanger utomhus och stjärn-draperier med ljus inomhus. För att det är så mörkt så här års. Och många stearinljus gillar jag också.
Inga julklappar till någon och inte ens till mig själv från mig själv.
Men jag skickar julkort. I alla fall till mina gamla kusiner som nästan undantagslöst inte finns där ute på nätet och nog skulle bli ledsna om de inte fick julkort. Och det är kul att få julkort. Man ser en gång om året att folk fortfarande finns där ute. Men jag har funderat på att sluta skicka julkort. Det blir så dyrt.
Jag gillar inte traditioner. Ritualer. Eller måsten.
Det är så stelt. Så instängt. Så begränsande.
Vissa bara måste ha traditioner och känner sig otrygga utan dem.
Jag har inte det behovet.
Och jag tillhör ingen trosinriktning heller.
Men jag kan fira att ljuset återkommer. För nu kommer det. Vintersolståndet är över.
[Bilden ovan har jag lånat från en post på FaceBook].

Tillbaka till 70-talet

70-talet regerar just nu vad gäller färger.

Hade gärna sett att det inte var så.
Jag gillade inte gult, olivgrönt och lila i inredning på 70-talet.
Jag gillar det inte nu heller.
Lila är OK för kläder och textilier, men inte som möbelfärg.
Olivgröna köksluckor ... nej, tack. Det hade jag redan på 70-talet.
Och solgula? Det hade Janne redan på 70-talet i sin etta. DÅ föredrog jag det framför mina olivgröna.

Och vi kan ju bara glömma tapeterna till vänster på bilden ovan...Jag föredrar vita köksluckor. Gärna högblanka. Eller eventuellt ljusgrå.Båda bilderna är från Myresjökök, som också har en lila variant. 

Ofräscht...

Något av det äckligaste jag vet är män med prilla under läppen som ler så man ser hela prillan liggandes på framtänderna.

Om de dessutom har druckit det senaste dygnet (eller så) och råkar andas ut just då så kommer ett moln av surt snus och spritångor farandes.

Så var det på bussen i eftermiddags. Usch.